Riksbanken har tidigare varnat för risker på bostadsmarknaden. Hushållens skuldsättning har sett under en längre tid fördubblats och om det fortsätter och inte begränsas ökar sannolikheten för att det blir stora bekymmer förr eller senare. Detta kan man inte bortse från i penningpolitik eller i arbetet med finansiell stabilitet.

"Det är bättre att hantera detta i förtid än i efterhand för det tar lång tid att komma tillrätta med", sade Stefan Ingves på tisdagen då han i samband med att Riksbankens protokoll från det senaste räntemötet offentliggjordes. Vid mötet sänkes reporäntan från 1,50 procent till 1,25 procent.

Han sade att risker på kredit- och bostadsmarknaden därför behöver beaktas. Andra åtgärder kan vara amorteringskrav, ökat bostadsutbud, lånetak och ändrade riskvikter. Men vi har inte så bra "record" för att genomföra denna typ av åtgärder. På 1990-talet gjorde vi det inte och tvingades sedan göra det i raketfart. Det enda som nu gjorts är bolånetaket, men i övrigt "ligger vi efter" och därför faller mer på penningpolitiken.

"En försiktighetsprincip när det gäller detta anser jag har varit framgångsrik", sade han och syftade på att räntan inte sänkts ännu mer än vad annars kunde varit fallet.

"Vi har haft en trendmässig inbromsning i hushållens upplåning vilket är bra, och vid det senaste beslutstillfället var detta inte någon större fråga", sade han.

Han konstaterade vad gäller det allmänna ekonomiska läget att vi har en svag utveckling i euroområdet, och Riksbanken ser en period av låg tillväxt framöver. Ändå väntas tillväxten i Sverige i år bli mer än dubbelt så hög som de trodde vid ingången av året. När problemen väntas hanteras i Europa återgår tillväxten till en mer normal takt.

Svag tillväxt framöver minskar inflationstrycket, samtidigt som vi har en god produktivitetstillväxt och en starkare krona. I en sådan värld kom Riksbanken fram till att det var lämpligt att sänka styrräntan vid det senaste mötet, sade han.