Grekland står inför ett finansieringsgap som inte kan lösas med de budgetåtgärder som nu diskuteras, en svag ekonomi och försenade privatiseringar har förvärrat landets fiskala situation.

Det sade IMF-chefen Christine Lagarde på måndagskvällen, enligt Bloomberg News.

Hon sade att de åtgärder som nu diskuteras mellan den grekiska regeringen och den så kallade trojkan, om besparingar på 11,5 miljarder euro, inte kommer att räcka för att föra tillbaka Grekland på spåret enligt det stödprogram om 130 miljarder euro som finansieras gemensamt av IMF, EU-kommissionen och ECB.

IMF-chefen sade att ett "finansieringsgap" har växt fram på grund av "den makroekonomiska situationen, de stora fördröjningarna i privatiseringarna och därmed en brist i intäkterna från privatiseringarna".

"Den grekiska skulden måste adresseras som en del av ekvationen", sade Christine Lagarde.

Grekland och företrädarna för trojkan enades förra veckan om att ta ett veckolångt uppehåll från samtalen om ett budgetåtgärdspaket. Bloomberg News noterar att IMF-chefens uttalanden på måndagen kan tyda på att en eventuell överenskommelse kan gå längre än de besparingar om 11,5 miljarder euro som har diskuterats.

IMF har tidigare indikerat att eventuellt utökat finansiellt stöd till Grekland måste komma från Europa. I en rapport i mars antydde IMF-ekonomer att landet kan behöva mer stöd från Europa eller ytterligare en skuldrekonstruktion om det nuvarande låneprogrammet skulle spåra ur.

Enligt Christine Lagarde är ett mål att sänka Greklands statsskuld till 120 procent av BNP till år 2020 fortfarande möjligt att uppnå.

Hon tillade att den grekiska ekonomin också behöver strukturreformer som förbereder landet för tillväxt, "så att de som kan arbeta, som vill ha tillgång till marknaden, faktiskt kan göra det".

IMF-chefen sade också att valutafonden vill att länder i program, som gör "stora anstrtängningar" för att minska skulderna, ska ges den tid och flexibilitet som behövs för att de ska kunna lyckas. IMF har rekommenderat att den finanspolitiska anpassingen ska ske i något långsammare takt i exempelvis Portugal och Spanien.