Under senare tid har vi kunnat observera en betydande skillnad i beskrivningen av det svenska  konjunkturförloppet mellan subjektiva indikatorer, som exempelvis inköpschefsindex, och i hårda data från Statistiska Centralbyrån (SCB).

Inköpschefsindex har visat på en mycket kraftig inbromsning av den ekonomiska aktiviteten med indexvärden långt under den 50-nivå, som enligt tumregeln markerar gränsen mellan tillväxt och nedgång. För perioden september - december 2012 var det genomsnittliga indexvärdet för industrin 44,1.

Samtidigt har industriproduktion och orderingång visserligen sjunkit men inte alls gett samma alarmerande intryck av den svenska konjunkturnedgången. I oktober steg till och med produktion och orderingång något.

Nu tycks det dock som att verkligheten har kommit ifatt de dystra omdömena. I november minskade orderingången till industrin med 5,2 procent jämfört med oktober. Störst är nedgången på exportmarknaden som backade med hela 7,6 procent.

Industriproduktionen minskade någon långsammare med en nedgång med 1,3 procent i november. Sett över den senaste tremånadersperioden jämfört med föregående tremånadersperiod är dock nedgången 4,2 procent.

Sammantaget ser vi nu en ordentlig uppbromsning för svensk industri och hoppet får ställas till att ekonomier som den kinesiska och amerikanska har fått förnyad fart. Att Kina fått ny fart såg vi inte minst i nattens siffror över utrikeshandeln där exporten steg med 14,1 procent och importen steg med 6,0 procent. Bägge siffrorna över analytikernas förväntningar.

Dessutom steg det svenska inköpschefsindex för industrin något i december även om indexet fortfarande, med ett värde på 44,6, ligger så lågt att vi nog får räkna med fler minussiffror för både produktion och orderingång framöver.

Dagens siffror från SCB bidrar också till stegrad oro inför den skörd av kvartalsrapporter som snart börjar rulla in. Det finns en ökad risk för rapportbesvikelser och dystra framtidsprognoser från de konjunkturberoende företagen givet den dystra statistiken.

Dessutom påverkar dagens statistik den svenska BNP-utvecklingen under fjärde kvartalet som riskerar att bli svagare än väntat. Det betyder mer för Riksbankens framtida räntesättning än inflationen som efter att under flera månader ha överraskat på nedsidan landade på -0,1 procent i december och därmed hamnade en tiondel över såväl Riksbankens egen som analytikernas prognos.