Konjunkturen i omvärlden fortsätter att långsamt förbättras, i Sverige är BNP-tillväxten god och arbetsmarknaden fortsätter att förbättras.

Inflationen har också börjat stiga, om än från låga nivåer, och inflationsförväntningarna har stigit något.

Riksbanken beslutade på tisdagen överraskande att lämna reporäntan oförändrad på -0,25 procent. Den ska vidare köpa statsobligationer för ytterligare 40-50 miljarder kronor, men över en utdragen period mellan maj och september.

Riksbanken skriver att åtgärderna pressar ner räntorna till hushåll och företag. Det ökar efterfrågan i ekonomin, vilket gör det lättare för företagen att föra över sina kostnadsökningar till konsumentpriserna.

"Dessutom bidrar den mer expansiva penningpolitiken till att kronan är kvar på en svagare nivå en längre tid, vilket leder till en snabbare ökning i exportefterfrågan och högre priser på importerade varor. KPIF-inflationen väntas nå 2 procent vid årsskiftet 2015-2016", skriver Riksbanken.

Att den svenska inflationen börjat stiga beror på till viss del på att kronan har försvagats det senaste året. Men även tjänstepriser, som inte påverkas lika mycket av växelkursen, ökar snabbare än under förra året. Samtidigt har inflationsförväntningarna stigit något.

"I takt med att konjunkturen förbättras blir det lättare för företagen att höja priserna. Men det är osäkert hur snabbt detta går, framförallt mot bakgrund av att inflationen vid flera tillfällen blivit lägre än förväntat. En svagare omvärldskonjunktur eller en snabb förstärkning av kronan skulle också kunna göra att inflationen inte stiger tillräckligt snabbt", skriver Riksbanken.

Riksbanken betonar att dess tolerans för låg inflation är "mycket begränsad".

"Riksbanken har fortsatt hög beredskap att vid behov göra penningpolitiken ännu mer expansiv, även mellan de ordinarie penningpolitiska mötena", skriver Riksbanken.

Riksbanken räknar upp att köpen av statsobligationer kan utökas, reporäntan kan sänkas ytterligare och framtida höjningar kan gå långsammare. Därtill är Riksbanken redo att lansera ett program för utlåning till företag via banker och intervenera på valutamarknaden om inflationsuppgången hotas till följd av exempelvis en mycket besvärlig marknadsutveckling. Även köp av andra värdepapper än statsobligationer kan bli aktuella.

Riksbanken upprepar att de låga räntorna bidrar till att trenderna med stigande bostadspriser och ökad skuldsättning hos hushållen fortsätter.

"Det är därför angeläget att regeringen och andra myndigheter genomför åtgärder som minskar riskerna med hushållens skuldsättning. Även snabba prisuppgångar på riskfyllda finansiella tillgångar innebär risker som kräver ökad vaksamhet framöver", enligt Riksbanken.