"Det är en relevant

fråga tycker jag. I Sverige har vi ju tillväxt nu, men vi får se vad som händer i Europa framöver. Vi har ju sagt att om det blir problem är vi villiga att skjuta upp införandet av de extra kapitalkraven. Men som det ser ut i dag så finns det ingen anledning att göra det, tycker jag", sade han.

Vid ett seminarium

om finansbranschens framtid uttryckte Sara McPhee, vd för SPP, oro för att förändringarna i regelverket kommer att kosta Sverige i BNP-tillväxt och kallade timingen för "olycklig".

Hon förespråkade ett

långsammare införande.

Martin Andersson,

Finansinspektionens generaldirektör, tyckte dock att det var viktigt att agera nu, eftersom om man inte gör det när det finns "ett fönster" är det väldigt svårt att göra förändringar i ett senare läge.

"Det är oerhört mycket

risk som byggts upp under lång tid och nu måste mycket göras om så att vi får ett mer robust system. När kriserna kommer är kostnaderna så höga att det lönar sig att bygga stabilare system", sade Martin Andersson.

Michael Wolf,

Swedbanks

vd, höll med och tyckte att det i grunden handlar om sunda förändringar, men att de kommer att kosta pengar som drabbar kunder, företag och banken.

Han efterlyste samtidigt

åtgärder från regeringen, som skatteincitament, för att öka hushållen sparande, som han ser som alltför lågt och dessutom till stor del sitter fast i bostäder eller aktier.

"Jag anser att vi har

hög risk i Sverige. Vi har strukturella problem som vi måste diskutera, men den debatten förs inte. Jag tror att den är jätteviktig om vi ska få ett stabilare Sverige", sade Michael Wolf.