Riksbanken höjer reporäntan med 0,25 procentenheter till 1,75 procent. Nivån gäller till nästa penningpolitiska möte.

Enligt SME Direkts enkät bland 16 analytiker räknade samtliga med att styrräntan skulle höjas med 0,25 procentenheter, till 1,75 procent.

Riksbanken ändrade senast reporäntan vid det penningpolitiska möte den 14 februari, då den höjdes med 25 punkter.

Riksbanken konstaterar att den samlade bilden av de ekonomiska utsikterna i grova drag är densamma som i februari, och räntebanan lämnas därmed oförändrad.

Det innebär som tidigare en reporänta på 2,5 procent vid första kvartalet 2012, en reporänta på 3,2 procent första kvartalet 2013 och en reporänta på 3,6 procent första kvartalet 2014.

"En viktig förutsättning för att prognosen för reporäntan inte justeras upp är att den i dag höga KPI-inflationen inte mer påtagligt sätter avtryck i olika aktörers långsiktiga inflationsförväntningar och i lönebildningen", skriver Riksbanken.

Direktionen var oenig i sitt räntebeslut på tisdagen.

Vice riksbankschef Karolina Ekholm och vice riksbankschef Lars EO Svensson reserverade sig mot beslutet att höja räntan med 0,25 procentenheter till 1,50 procent och mot reporäntebanan i den penningpolitiska uppföljningen.

De förordade i stället en reporänta på 1,50 procent och en reporäntebana som sedan gradvis stiger mot 3,90 procent vid prognosperiodens slut.

"En sådan räntebana leder till en KPIF-inflation närmare 2 procent och en snabbare minskning mot en långsiktigt hållbar nivå", anförde reservanterna, enligt pressmeddelandet.

Tillväxttakten i den svenska ekonomin är fortsatt god och arbetsmarknaden förbättras stadigt. Underliggande inflation är låg, men väntas stiga i takt med att konjunkturläget stärks.

Riksbanken noterar att såväl export som inhemsk efterfrågan utvecklas starkt. Även investeringarna ökar snabbt och arbetsmarknadsläget förbättras, vilket väntas medföra en stigande löneökningstakt.

Beträffande omvärlden ser Riksbanken som helhet en fortsatt hög tillväxt, trots händelserna i Japan och Nordafrika och Mellanöstern.

Stark utveckling i Asien och oron i oljeproducerande länder medför att priserna på energi och råvaror stiger. Det bidrar till högre inflation i Sverige under prognosperioden. Att KPI-inflationen i dag är hög är dock en följd av stigande bostadsräntor, en effekt som väntas vara övergående.

Den svenska arbetsmarknaden har sedan hösten 2009 återhämtat i stort sett alla de 140.000 jobb som förlorades under krisen. Sysselsättningsuppgången har dock hittills skett i huvudsak inom branscher som inte drabbades särskilt hårt under krisen, såsom bygg- och tjänstesektorn.

Det skriver Riksbanken i den Penningpolitiska uppföljning som publicerades i samband med räntebeskedet på onsdagen.

Riksbanken konstaterar att indikatorer tyder på en fortsatt stark sysselsättningsutveckling, med stigande efterfrågan på arbetskraft i de flesta branscher.

"Särskilt tjänstebranschernas anställningsplaner är positiva men även inom industrin planerar företagen för nyrekryteringar. Jämfört med bedömningen i februari väntas sysselsättningstillväxten bli något högre under prognosperioden", skriver Riksbanken.

Samtidigt ökar utbudet av arbetskraft starkt, delvis som en följd av reformer inom pensionssystemet, arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen tillsammans med skatteavdrag för förvärvsarbetande. Arbetskraftsdeltagandet i åldersgruppen 16-64 år ligger nu högre än före krisen.

"Under prognosperioden ökar arbetskraftsdeltagandet ytterligare. Trots ett ökat utbud av arbetskraft har arbetslösheten minskat med drygt 1 procentenhet sedan slutet av 2009. Då sysselsättningen under prognosperioden växer snabbare än antalet personer i arbetskraften fortsätter arbetslösheten att minska och bedöms uppgå till knappt 6,5 procent i slutet av 2013", skriver Riksbanken.