"Bankerna har goda förutsättningar att hantera vad som kommer emot dem", sade Ingves vid en pressträff på tisdagen, i samband med publiceringen av bankens finansiella stabilitetsrapport.

Stefan Ingves konstaterade att kreditförlusterna i bankerna vänder ned snabbare än vad Riksbanken tidigare har räknat med.

"Kreditförlusterna är på väg ned, vi får aldrig den utveckling vi hade på 1990-talet", sade han och refererade till att kreditförlusterna översteg bankernas intäkter efter krisen i början av 1990-talet.

Den största osäkerhetsfaktorn framöver förknippas med oron kring statsfinanserna i en rad länder i Sydeuropa. Vice Riksbankschefen Lars Nyberg konstaterade att oron på marknaderna har lagt sig något efter att EU/ECB/IMF presenterade sitt räddningspaket för högt skuldsatta länder.

"Men räddningspaketet köper bara tid, det gör inget annat. Man måste ta tag i budgetarna, det gör man i Spanien Grekland och Portugal och det måste man sannolikt fortsätta att göra", sade han.

I stabilitetsrapportens huvudscenario räknar Riksbanken med en att den ekonomiska återhämtningen fortsätter i Europa. Prognosen baseras antagandena i den penningpolitiska uppföljningen i april och har uppdaterats med den senaste tidens utveckling.

Risken för turbulens på europeiska marknader kvarstår även i huvudscenariot.

"Sannolikt väntar fortsatta stormar. Man vänder inte en statsskuld över natten, det tar ett antal år och under den tiden kvarstår osäkerheten", sade Stefan Ingves.

Problemen gäller bland annat risken för kreditförluster i sydeuropeiska när den ekonomiska utvecklingen blir sämre. Dessutom är frågan vilka banker som har obligationer från problemländerna.

"I båda fallen är det dock fråga om indirekta problem för de svenska bankerna, de har inga större innehav av sådana värdepapper", sade Stefan Ingves.

I riskscenariot blir utvecklingen för Europas ekonomi betydligt svagare; industriproduktionen faller med 2 procent per år under tre år, räntenivåerna blir betydligt högre till följd av att finansmarknaderna fungerar sämre.

"Det är ett osannolikt men inte omöjligt scenario, men bankerna är rustade att hantera även det", sade Mattias Persson, chef för avdelning för finansiell stabilitet.

På en fråga om det för närvarande finns någon konflikt för penningpolitiken mellan de realekonomiska målen och målet om finansiell stabilitet bad Stefan Ingves att få återkomma efter nästa penningpolitiska möte.

På en fråga om den förda penningpolitiken inte kan utgöra en risk mot den finansiella stabiliteten svarade han: "Det vi allmänt har sagt är att den låga räntan spelar en roll för utlåningen till hushållen".

Lars Nyberg påpekade att utlåningen till hushållen är en riskfaktor.

"Vi tyckte på 1990-talet att en skuldsättningsgrad på 130 procent av disponibelinkomsten var mycket. Nu är vi uppe på 170 procent och det är på väg uppåt... Här har vi flaggat för att det inte kan fortsätta hur länge som helst", sade han.

Lars Nyberg påpekade dock att risken för att hushållen ska orsaka bankerna kreditförluster är liten. Däremot ser Riksbanken en risk för att bankerna får svårare att refinansiera sin upplåning för bostadsändamål i ett läge där bostadspriserna faller.