Kinnevik har nu strukturen på plats för att öka investeringstakten. Idealet är inte längre små ägarandelar för en mindre summa pengar utan att satsa för att bygga upp nya företag och då gärna inom de redan prioriterade verksamhetsområdena.

Det säger Kinneviks ordförande Cristina Stenbeck i en intervju med Nyhetsbyrån Direkt.

"Om vi tidigare var beredda att satsa 10 miljoner dollar i en investering, är vi nu redo att investera mycket mer än så, och inte bara ta små steg. Det kommer att märkas. Vi kommer att ta större språng och de kommer att ske inom de områden som vi är bekanta med", säger hon.

Överlag är Kinnevik nöjt med bolagets ägarnivåer i den noterade portföljen. Nya satsningar kan visserligen ske via, kring eller till och med i samarbete med de större portföljbolagen men flest möjligheter verkar Cristina Stenbeck trots allt se i det område Kinnevik kallar Nya Investeringar.

Här har det framväxande mönstret de senaste två, tre åren varit att få in en fot i projekt genom investeringar på ofta mindre än 100 miljoner kronor. Nu finns strukturen och ramverket för att ta nästa steg och skala upp, menar Kinneviks ordförande.

"Vi tittar på hur vi kan öka vår exponering och skapa plattformar som ger oss operativ insyn. I dessa mindre bolag handlar det inte lika mycket om styrelseplatser. Vi vill verkligen påverka och vill därför ha ägandet. Det kommer att bli en trend", säger Cristina Stenbeck.

Det kan komma att handla om helt nya investeringar som slås ihop med befintliga men också om att ta befintliga affärsmodeller till nya geografiska marknader. Konstanten är Kinneviks intresse för tillväxtmarknader i Afrika eller Ryssland i kombination med telekom, media, jordbruk, förnyelsebar energi, mikrofinansiering och internetverksamhet såsom exempelvis e-handel.

"Viktigast är tillväxtpotentialen. De investeringsförslag vi får är normalt knutna till någon av våra etablerade verksamheter. De som uppvaktar oss tittar på bolag som Millicom och frågar om vi inte ska kopiera det inom exempelvis online eller någon annan bransch", fortsätter hon.

Då och då får Kinnevik kritik från investerare eller analytiker: de nya investeringarna är för små och det kommer att ta för lång tid att få ihop något som kan bli nästa Tele2, Millicom eller MTG. Den accelererade tillväxten kommer att vara ett svar på det, menar Cristina Stenbeck.

"Jag ser poängen i deras resonemang men jag konstaterar även att Millicom inte byggdes upp på ett år. Det är ett mer än 25-årigt gammalt bolag nu", resonerar hon i sammanhanget.

Kinnevik behöver hursomhelst inte av finansiella skäl tveka när det gäller nya investeringar. Nettoskulden i förhållande till värdet på portföljen med noterade innehav låg vid utgången av det första kvartalet under 5 procent.

Det kan ses mot bolagets ambition att ligga under 25 procent och att börsportföljen efter vårens utdelningar, som tillför Kinnevik netto cirka 1,7 miljarder kronor, i princip kommer att vara obelånad - om bolaget inte gör någon större investering vill säga. Den makroekonomiska turbulensen är inte över och därför är det bra att Kinnevik är "finansiellt starkare än någonsin", argumenterar Cristina Stenbeck.

"Det kommer att vara ett utmanade andra halvår 2010. Det handlar inte om bara marknadsturbulens, det kan även handla om politisk oro. Det finns många motverkande komponenter som kommer att finnas med i bilden även under resten av året".