"BNP-tillväxten
i Sverige blir negativ i år och inflationen faller. Riksbanken har därför sänkt räntan till 1 procent och kan behöva sänka räntan ännu mer", sade Svante Öberg och tillade att Riksbanken nu börjar ta fram nya prognoser för de kommande åren.
Ett nytt
ställningstagande om penningpolitiken sker den 20 april.
Svante Öberg
upprepade vidare sina farhågor om risken för att försvagningen i kronans växelkurs kan bli mer varaktig, som han tidigare framförde i ett anförande den 20 januari. Det skulle leda till att exporten stärks, import dämpas och vidare ge en inflationsimpuls.
Han sade att
detta kan vara en fördel på kort sikt givet att konjunkturen är svag och inflationen är låg, "men på längre sikt är det ett problem med en valuta som fluktuerar kraftigt. Det ökar osäkerheten".
Svante Öberg
påpekade att Lars EO Svenssons diskussioner om att införa ett tillfälligt växelkursmål för att få upp inflationsförväntningarna var ett resonemang om en "sista utväg" i ett "hypotetiskt läge med nollränta och mycket låga inflationsförväntningar".
"Min egen uppfattning
är att Riksbanken inte ens tillfälligt bör hålla kronans växelkurs på en konstlat låg nivå. När räntan sänks så innebär det visserligen normalt att kronan försvagas. Men den nuvarande försvagningen av kronan inleddes redan i augusti i fjol innan reporäntesänkningarna genomfördes och försvagningen torde främst bero på finanskrisen", sade han.
Svante Öberg lyfte
fram tre huvudsakliga skäl som talar emot tillfälliga interventioner för att hålla kronan på en låg nivå; det första är att det saknas anledning eftersom underliggande inflation och inflationsförväntningarna ligger nära 2 procent, det andra är att krisen är global och alla länder kan inte depreciera valutakurserna samtidigt.
"Det tredje skälet
är att våra erfarenheter av att försöka lösa problem genom att depreciera valutan inte är goda", sade Svante Öberg. Han ser däremot anledning att gå vidare med andra typer av "okonventionella åtgärder" i den takt som "problemen motiverar".
NYHETSBYRÅN DIREKT