Sedan vår senaste marknadssyn, publicerad den 4:e februari, har stockholmsbörsen backat med drygt 4 procent och i USA har S&P 500 rasat med hela 16 procent. Bakom dessa siffror döljer sig dock en mycket slagig utveckling med stora förändringar under enskilda veckor, för att inte tala om enskilda aktier.

Februari månad har också bjudit på mycket svag makroekonomisk statistik som bekräftar bilden av en rejäl inbromsning i den globala ekonomin. Svensk BNP minskade med  4,9 procent under fjärde kvartalet 2008 vilket är ett rekordras och liknande svaga siffror kommer från såväl övriga Europa som USA.

Den enda större ekonomi som förefaller hålla emot väl är Kina, men där finns också en stor osäkerhet i tillförlitligheten av de data som presenteras. Och med en kraftigt exportdriven ekonomi är det rimligt att anta att även Kina kommer få problem när de marknader som köper kinesiska produkter,  USA och Europa, fortsätter att vika ned.

Man kan förvisso hävda att jämförelsesiffrorna är väldigt starka vilket innebär att de svaga siffror vi nu ser inte ska tas till nominellt värde utan ses i ljuset av att man jämför med toppnoteringar.  Men icke desto mindre är den bild som framträder mycket oroande då nedgångarna i absoluta tal är signifikanta alldeles oaktat jämförelsetalen.

Det finns också anledning att vara pessimistisk med hänsyn till de ekonomiska förutsättningarna när man betänker att konsumtionen viker kraftigt trots de mycket omfattande stimulansåtgärder som presenterats. Det beror bland annat på att hushållen ökar sitt sparande. Det är långsiktigt positivt, för att inte säga nödvändigt, men i det korta perspektivet har det en dämpande inverkan på ekonomin.

Det här gäller framför allt i USA där såväl stat som hushåll haft stora sparunderskott under en lång period och där väntas sparkvoten, det vill säga hushållens sparande i förhållande till den disponibla inkomsten, öka kraftigt om än från låga nivåer.

Även företagen drar ned på investeringarna vilket är analogt med ökat sparande. De fokuserar på att stärka sina balansräkningar. "Sparkvot" har således goda utsikter att bli ett av vårens modeord 2009 som lär bli ett år då hushållen bantar sina skulder och snålar med konsumtionen.

För börsen innebär den svaga statistiken att det är svårt att se någon tydlig drivkraft för en vändning. Förvisso har börsen historiskt vänt upp innan ekonomin bottnat men givet de makroekonomiska utsikterna ligger denna punkt förmodligen längre fram i tiden.  

Vidare finns en risk för att antalet nyemissioner på börsen kommer att ta en väsentlig andel av tillgängligt kapital i anspråk vilket spär på trycket nedåt för börsen i ett likviditetsperspektiv. De bolag som är sent ute i emissionscykeln kan få mycket svårt att dra in nödvändigt kapital.

Utsikterna för banksektorn är fortsatt mycket pressade och osäkerheten är stor huruvida de rekapitaliseringar som genomförts i form av nyemissioner kommer att räcka. Senast i raden av nyemissioner är brittiska HSBC som ansetts som en mycket välkapitaliserad bank och det är svårt att se när situationen i finanssektorn stabiliserats.

Sammantaget ser det därför dystert ut för börsen och vi behåller vår avvaktande syn på 6 månaders sikt där vår bedömning är en sidledes slagig utveckling ned mot de tidigare bottennoteringarna från i höstas. Däremot tror vi inte att börsen går lägre än så.

Med den kraftiga dollarförstärkningen ges visst stöd åt exportbolagen samtidigt som bolag som har stora inköpskostnader i dollar, exempelvis konfektionsbolag, pressas. Räntesänkningarna ger allt annat lika stöd åt de räntekänsliga sektorerna banker samt fastigheter, men båda dessa sektorer pressas av andra faktorer och netto är vi således negativa till dessa.

När det kommer en vändning är det vår bedömning att det framför allt är stora bolag inom cykliska sektorer såsom verkstad som kommer att vända först. Men det dröjer till tidigast andra halvåret 2009 och även det är en optimistisk bedömning. Även övriga tillgångsklasser förväntas ge en dålig avkastning, inklusive räntemarknaden.

Det starkaste argumentet för att köpa aktier blir kanske därför att det helt enkelt inte finns några bättre alternativ. Timing av vändningar är svårt och med kraftigt nedpressade värderingar kan man förvänta sig en god avkastning på lång sikt med köp idag. Vill man investera på börsen är därför den lämpligaste strategin enligt vår mening att köpa aktier gradvis under svaga perioder då vi förväntar oss en sidledes, slagig, utveckling under vår prognoshorisont på 6 månader.

Eftersom vi ser möjligheter att köpa aktier i svaga perioder behåller vi därmed också vår tidigare slutsats att stock picking, till skillnad från att köpa aktier baserat på sektortillhörighet, kan erbjuda bra möjligheter på en överlag svag börs.

Finansvärlden kryllar av anglicismer och även för denna metod finns en dylik: "buy on weakness".

----

Placera.nu:s marknadssyn gäller på 6-12 månaders sikt. Vi uppdaterar marknadssynen en gång i månaden.

Lars Frick är chefredaktör för placera.nu:s systertidning Börsveckan. Han är dessutom aktiestrateg, det vill säga policyansvarig för marknadssynen, på både Börsveckan och placera.nu.