I många europeiska länder arbetas en starkare tillväxtpolitik fram. Tillsammans med en expansiv penningpolitik innebär det att statsskuldskrisen kan få en oväntad tillväxtfrämjande effekt för Sverige och på sikt även över andra delar av Europa.
10 juni, 2010
Det skriver Svenskt Näringsliv i den konjunkturprognos som presenterades på torsdagen.
Sveriges BNP väntas öka med 3,1 procent 2010 och 2,7 procent 2011. I föregående prognos, i mars, förutsåg Svenskt näringsliv att BNP skulle öka 2,4 procent 2010 och 2,6 procent 2011.
"Vi ger den turbulens som finns i Europa en ganska ringa betydelse i prognosen", sade Svenskt Näringslivs chefekonom Stefan Fölster vid en pressträff.
Sparpaketen i Europa kan i kombination med expansiv penningpolitik, en fallande euro och tillväxtreformer skapa ett tillväxtfrämjande klimat på sikt.
Utvecklingen liknar den "chockterapi" som många östeuropeiska länder gick igenom efter järnridåns fall och som i efterhand visade sig vara lyckosam. Saneringen av de offentliga finanserna bör bestå av utgiftsnedskärningar snarare än skattehöjningar och kombineras med en mer aktiv tillväxtpolitik.
Stefan Fölster konstaterade att den "chockterapi" som en rad länder nu tvingas igenom kan vara nödvändig. Samtidigt har euroländerna visat sig mer flexibla med intern devalvering. Stabilitetspakten har inte fungerat, men det stjälper inte euron, och pakten ska nu reformeras.
"Det viktigaste argumentet för euron har alltid varit att den tvingar fram reformer istället för devalvering, och det är precis vad som händer nu", sade Stefan Fölster.
Svenskt Näringslivs bedömning är därför att eurons kris kommer att ha begränsade effekter på återhämtningen. Greklandskrisen kan ses som en vidareutveckling av den tidigare bankkrisen. Nu, precis som då, handlade det om tillgångar som visat sig vara dramatiskt övervärderade, och nu, precis som då, svarar centralbanken med att garantera bankernas skulder och tillföra likviditet till systemet.
Euroområdet som helhet väntas fortsätta sin försiktiga återhämtning, med en tillväxt på 1,5 procent i år och 1,7 procent nästa år, drivet av en stark exporttillväxt och lageruppbyggnad. Medan åtstramningarna drar ner tillväxten 2011, så kommer ökningen i konsumtion och investeringar att kompensera.
"Risken på nedsidan är att statsskuldsproblemen hamnar bortom all kontroll, vilket skulle tvinga fram ännu mer dramatiska åtstramningar och ytterligare problem för banksektorn med följden att kreditgivningen stramas åt", skriver Svenskt Näringsliv i rapporten.
Vad gäller Sverige konstaterar Svenskt Näringsliv att det senaste årets mycket expansiva finans- och penningpolitik nu ger allt mer effekt i den reala ekonomin. Konjunkturen i Sverige återhämtar sig i stark takt. Industriproduktion, export, detaljhandels- och bilförsäljning växer nu i årstakt efter fjolårets stora fall. Sysselsättningen har slutat falla och väntas börja stiga inom kort.
Uppgången är bred och gäller i stort sett alla branscher. Kapacitetsutnyttjandet, som sjönk dramatiskt under fjolåret, stiger också i snabb takt. I kombination med fortsatt låga räntor talar det för att en ökad investeringsverksamhet inte är långt borta.
Största effekten för BNP-tillväxten kommer från den inhemska efterfrågan. Hushållens konsumtion växer med ungefär 2,5 procent per år 2010 och 2011 efter några år med fallande konsumtion. Under några orosår har hushållens sparkvot ökat dramatiskt, men när förtroendet ökar stiger konsumtionen igen trots högre räntor.
Att sysselsättningen vänder under året ger en stabil grund för att hushållens inkomster ska fortsätta öka. Utfallet från avtalsrundan måste ses som bra mot bakgrund av de senaste årens ekonomiska utveckling. Till detta kan läggas att en överkonsoliderad statsbudget gör att hushållens inte behöver vara oroliga för en skatteschock och den fortsatt låga inflationen borgar för att även realinkomsterna ökar snabbt.
Ett antal faktorer dämpar inflationstrycket under prognosperioden. Först och främst håller det låga resursutnyttjandet i ekonomin kostnadstrycket nere, och vidare förstärks växelkursen något vilket dämpar importprisutvecklingen. Däremot försvinner effekten av sänkta räntor ur inflationsmåtten, vilket i sig höjer inflationen. Därtill medför Riksbankens normalisering av reporäntan att hushållens bostadskostnader stiger.
Reporäntan väntas ligga på 1,00 procent i slutet av 2010 år och 3,00 procent i slutet av 2011.
"Riksbankens första höjning av reporäntan kommer sannolikt redan till sommaren. Fortsatt oro kring den ekonomiska utvecklingen och skuldsättningen i omvärlden gör dock att Riksbanken agerar försiktigt till en början. I vår prognos stiger reporäntan till 3 procent i slutet av 2011, vilket innebär fortsatt expansiv penningpolitik under prognosperioden", skriver Svenskt Näringsliv.
Svenskt Näringsliv spår att sysselsättningen för helåret 2010 sjunker med 0,1 procent men ökar med 1,1 procent nästa år.
Svenskt Näringsliv har också gjort en bedömning av vad ett regeringsskifte skulle innebära för arbetsmarknaden. Om oppositionen vinner väntas sysselsättningen under prognosperioden minska med 42.000 personer.
Bedömningen grundar sig på att minskat jobbskatteavdrag minskar sysselsättningen med 9.000 personer, avskaffat RUT-avdrag med 11.000, högre arbetsgivaravgifter för unga med 15.000 och generösare a-kassa med 15.000. Mot detta kan läggas en ökad sysselsättning med 4.000 från lägre arbetsgivaravgifter upp till en viss lönesumma och 4.000 från ökad sysselsättning i kommunerna.
Den svenska kronan väntas handlas till 7:40 mot dollarn under utgången av 2010 och 7:30 vid utgången av 2011. Motsvarande prognoser mot euron är 9:20 respektive 9:00.
I många europeiska länder arbetas en starkare tillväxtpolitik fram. Tillsammans med en expansiv penningpolitik innebär det att statsskuldskrisen kan få en oväntad tillväxtfrämjande effekt för Sverige och på sikt även över andra delar av Europa.
10 juni, 2010
Det skriver Svenskt Näringsliv i den konjunkturprognos som presenterades på torsdagen.
Sveriges BNP väntas öka med 3,1 procent 2010 och 2,7 procent 2011. I föregående prognos, i mars, förutsåg Svenskt näringsliv att BNP skulle öka 2,4 procent 2010 och 2,6 procent 2011.
"Vi ger den turbulens som finns i Europa en ganska ringa betydelse i prognosen", sade Svenskt Näringslivs chefekonom Stefan Fölster vid en pressträff.
Sparpaketen i Europa kan i kombination med expansiv penningpolitik, en fallande euro och tillväxtreformer skapa ett tillväxtfrämjande klimat på sikt.
Utvecklingen liknar den "chockterapi" som många östeuropeiska länder gick igenom efter järnridåns fall och som i efterhand visade sig vara lyckosam. Saneringen av de offentliga finanserna bör bestå av utgiftsnedskärningar snarare än skattehöjningar och kombineras med en mer aktiv tillväxtpolitik.
Stefan Fölster konstaterade att den "chockterapi" som en rad länder nu tvingas igenom kan vara nödvändig. Samtidigt har euroländerna visat sig mer flexibla med intern devalvering. Stabilitetspakten har inte fungerat, men det stjälper inte euron, och pakten ska nu reformeras.
"Det viktigaste argumentet för euron har alltid varit att den tvingar fram reformer istället för devalvering, och det är precis vad som händer nu", sade Stefan Fölster.
Svenskt Näringslivs bedömning är därför att eurons kris kommer att ha begränsade effekter på återhämtningen. Greklandskrisen kan ses som en vidareutveckling av den tidigare bankkrisen. Nu, precis som då, handlade det om tillgångar som visat sig vara dramatiskt övervärderade, och nu, precis som då, svarar centralbanken med att garantera bankernas skulder och tillföra likviditet till systemet.
Euroområdet som helhet väntas fortsätta sin försiktiga återhämtning, med en tillväxt på 1,5 procent i år och 1,7 procent nästa år, drivet av en stark exporttillväxt och lageruppbyggnad. Medan åtstramningarna drar ner tillväxten 2011, så kommer ökningen i konsumtion och investeringar att kompensera.
"Risken på nedsidan är att statsskuldsproblemen hamnar bortom all kontroll, vilket skulle tvinga fram ännu mer dramatiska åtstramningar och ytterligare problem för banksektorn med följden att kreditgivningen stramas åt", skriver Svenskt Näringsliv i rapporten.
Vad gäller Sverige konstaterar Svenskt Näringsliv att det senaste årets mycket expansiva finans- och penningpolitik nu ger allt mer effekt i den reala ekonomin. Konjunkturen i Sverige återhämtar sig i stark takt. Industriproduktion, export, detaljhandels- och bilförsäljning växer nu i årstakt efter fjolårets stora fall. Sysselsättningen har slutat falla och väntas börja stiga inom kort.
Uppgången är bred och gäller i stort sett alla branscher. Kapacitetsutnyttjandet, som sjönk dramatiskt under fjolåret, stiger också i snabb takt. I kombination med fortsatt låga räntor talar det för att en ökad investeringsverksamhet inte är långt borta.
Största effekten för BNP-tillväxten kommer från den inhemska efterfrågan. Hushållens konsumtion växer med ungefär 2,5 procent per år 2010 och 2011 efter några år med fallande konsumtion. Under några orosår har hushållens sparkvot ökat dramatiskt, men när förtroendet ökar stiger konsumtionen igen trots högre räntor.
Att sysselsättningen vänder under året ger en stabil grund för att hushållens inkomster ska fortsätta öka. Utfallet från avtalsrundan måste ses som bra mot bakgrund av de senaste årens ekonomiska utveckling. Till detta kan läggas att en överkonsoliderad statsbudget gör att hushållens inte behöver vara oroliga för en skatteschock och den fortsatt låga inflationen borgar för att även realinkomsterna ökar snabbt.
Ett antal faktorer dämpar inflationstrycket under prognosperioden. Först och främst håller det låga resursutnyttjandet i ekonomin kostnadstrycket nere, och vidare förstärks växelkursen något vilket dämpar importprisutvecklingen. Däremot försvinner effekten av sänkta räntor ur inflationsmåtten, vilket i sig höjer inflationen. Därtill medför Riksbankens normalisering av reporäntan att hushållens bostadskostnader stiger.
Reporäntan väntas ligga på 1,00 procent i slutet av 2010 år och 3,00 procent i slutet av 2011.
"Riksbankens första höjning av reporäntan kommer sannolikt redan till sommaren. Fortsatt oro kring den ekonomiska utvecklingen och skuldsättningen i omvärlden gör dock att Riksbanken agerar försiktigt till en början. I vår prognos stiger reporäntan till 3 procent i slutet av 2011, vilket innebär fortsatt expansiv penningpolitik under prognosperioden", skriver Svenskt Näringsliv.
Svenskt Näringsliv spår att sysselsättningen för helåret 2010 sjunker med 0,1 procent men ökar med 1,1 procent nästa år.
Svenskt Näringsliv har också gjort en bedömning av vad ett regeringsskifte skulle innebära för arbetsmarknaden. Om oppositionen vinner väntas sysselsättningen under prognosperioden minska med 42.000 personer.
Bedömningen grundar sig på att minskat jobbskatteavdrag minskar sysselsättningen med 9.000 personer, avskaffat RUT-avdrag med 11.000, högre arbetsgivaravgifter för unga med 15.000 och generösare a-kassa med 15.000. Mot detta kan läggas en ökad sysselsättning med 4.000 från lägre arbetsgivaravgifter upp till en viss lönesumma och 4.000 från ökad sysselsättning i kommunerna.
Den svenska kronan väntas handlas till 7:40 mot dollarn under utgången av 2010 och 7:30 vid utgången av 2011. Motsvarande prognoser mot euron är 9:20 respektive 9:00.
Handelsbanken
Rapporter
Aktieanalys
Placerapodden
Handelsbanken
Rapporter
Aktieanalys
Placerapodden
1 DAG %
Senast
OMX Stockholm 30
−2,51%
(vid stängning)
Sagax D
Igår, 15:51
Sagax höjer helårsprognosen
OMX Stockholm 30
1 DAG %
Senast
3 162,78
