Framåt lunchtid har svenska marknadsräntor stigit med 1-6 procent, med störst uppgångar i kortare löptider. Den svenska tvååriga statsobligationsräntan har stigit 5 punkter till 1,22 procent, medan den tyska motsvarigheten är oförändrad på 0,54 procent, jämfört med torsdagens svenska stängning.

Den svenska BNP-statistiken för det första kvartalet var alltså en mycket positiv överraskning. Tillväxten i årstakt på 3,0 procent var dubbelt så hög som de 1,5 procent som väntades enligt SME Direkts enkät.

Analytikerna konstaterar att BNP-statistiken var riktigt stark och att det särskilt var hushållens konsumtion som överraskade positivt.

"Vi hade väntat oss stark siffra, men det här var verkligen starkt. Framför allt var det hushållens konsumtion som överraskade på uppsidan. Det ser ut som hushållen känner en större trygghet för de drar ned på sitt sparande också", säger Stefan Hörnell, analytiker på Handelsbanken.

Hushållens konsumtion steg med 3,1 procent i årstakt under det första kvartalet och bidrog med 1,5 procentenheter till BNP-utvecklingen. Bland övriga komponenter kan nämnas att lagren ökade och gav ett BNP-bidrag på +1,4 procentenheter medan utrikeshandeln gav ett litet positivt och investeringarna ett litet negativt bidrag till tillväxten.

"Lageromsvängningen som alla har talat om kommer nu. Lageruppbyggnaden är ett tecken på att företagen börjar ladda upp för ökad efterfrågan, de har tidigare dragit ned på lagren rejält och känner nu att det börjar bli dags att fylla på dem så att de inte står utan produkter", säger Stefan Hörnell.

Michael Grahn, analytiker på Danske Bank, är dock inte riktigt lika lyrisk till BNP-statistiken och lageruppbyggnaden.

"Naturligtvis framstod den först som väldigt stark, men det som drar ned intrycket lite är om man tittar på komponenterna. Då ser man att hälften av BNP-ökningen är lageruppbyggnad, vilket gör oss lite tveksamma", säger han.

Danske Bank håller fast vid sin relativt dystra bild av att det blir en ganska svag utveckling när många länder nu måste konsolidera sina statsbudgetar. Problemet är avsevärt större än Sydeuropa, säger Michael Grahn, och påpekar att stora ekonomier som USA, Storbritannien och Japan har lika stora underskott som PIIGS-länderna.

"När det stramas åt i omvärlden kommer det att få negativa effekter för Sverige som en liten öppen ekonomi. Det kommer mycket troligt att bekräfta den svagare tillväxtbanan vi har i vår prognos", säger han.

BNP-tillväxten på 1,4 procent från det fjärde kvartalet var helt i linje med SME Direkts prognosenkät. Den starka tillväxten från föregående kvartal slår även igenom på säsongsrensningen och får tidigare kvartal att revideras upp. Detta ger en helt ny profil för 2009, där BNP nu sjönk kraftigt under det första kvartalet för att sedan stiga kvartal för kvartal från och med det andra kvartalet.

"Vi har tryckt på årssiffran. Får man ett starkt kvartal slår det igenom hårt på säsongsrensningen och gör att kvartalen innan också revideras upp", säger Stefan Hörnell på Handelsbanken och varnar för att övertolka de säsongsrensade kvartalssiffrorna vid konjunkturomsvängningar.

Han tycker dock att nya BNP-förloppet under 2009 nu känns mer rimligt och stämmer bättre överens med vad barometerindikatorerna har visat.

Den starka BNP-statistiken får prognosmakarna att skruva upp förväntningarna ytterligare på att Riksbanken kommer att höja räntan i juli, vilket bland annat kan ses i Riba-kontrakten.

"Vi ser det nu som allt mer troligt att Riksbanken kommer att höja i juli", skriver Swedbanks analytiker Knut Hallberg i ett marknadsbrev.

"Bedömningen om en julihöjning känns rätt bra. Vi har stark BNP, tecken på att arbetsmarknaden förbättras och dessutom har kronan gått svagt", säger Stefan Hörnell på Handelsbanken och påpekar att en ökad turbulens, som nu senast med oron för statsskulderna i Europa, ofta leder till att kronan försvagas och att importpriserna därför stiger, vilket i förlängningen trycker upp inflationen.

"Många på marknaden hamnar ibland lite fel. Riksbanken fokuserar på kronan och tar inte in information om börsen särskilt mycket, och inte alls som aktörerna på finansmarknaden", säger han.

Medan BNP var en glad överraskning var detaljhandeln i april en riktig kalldusch. Detaljhandelsförsäljningen sjönk med 1,2 procent i årstakt, medan analytikerna i SME Direkts enkät i stället hade räknat med en uppgång med 1,1 procent.

Analytikerna noterar att den svaga siffran till stor del berodde på en stark jämförelsemånad 2009 och att även det kalla aprilvädret kan ha bidragit.

SEB-analytikern Olle Holmgren skriver dock att nedgången trots allt är förvånande med tanke på de starka indikatorerna för både hushåll och detaljhandeln.

"Nedgången är lite oroande, men vanligtvis är sentimentsindikatorerna tillförlitliga och detaljhandeln är volatil", skriver han i ett marknadsbrev där han tilläger att han räknar med en återhämtning inom de kommande månaderna.

SCB:s finansmarknadsstatistik visade att de svenska hushållen fortsätter att låna, utlåningen till hushållen ökade med 9,2 procent i april jämfört med april 2009.

Kraftiga uppgångar på Wall Street fick amerikanska statspappersräntor att stiga rejält på torsdagen för att sedan sjunka tillbaka något under fredagen. Vid lunchtid har den amerikanska tioårsräntan stigit 1 punkt till 3,32 procent, jämfört med torsdagens svenska stängning.

På valutamarknaden har euron fortsatt att gå starkt och det spekuleras bland annat i att euron hämtar styrka från att handlare nu går ur korta europositioner.

Euron har stärkts till 1:241 mot dollarn från 1:223 vid svensk stängning på torsdagen.

BNP-statistiken gav kronan en skjuts och sedan torsdagen har kronan stärkts 15 öre mot dollarn till 7:79 och 5 öre mot euron till 9:67.