Avtalet innebär att Iran ska stoppa produktionen av kärnbränsle som kan användas för vapenproduktion, uran anrikat till 20 procents renhet, samt att lagret av detta bränsle ska avvecklas. I utbyte får Iran lättnader i de ekonomiska sanktionerna, som kan ge landet 6-7 miljarder dollar i utländsk valuta det kommande halvåret.

Avtalet som träffades efter förhandlingar i Geneve är ett interimsavtal som gäller i cirka sex månader, och under tiden ska det ske förhandlingar om ett permanent avtal.

USA:s president Barack Obama sade att avtalet är "ett viktigt första steg mot en heltäckande lösning" på Irans kärndilemma, men han tillade att nästa steg "inte kommer att bli lätt".

Avtalet kritiseras dock från såväl demokratiska som republikanska ledare i den amerikanska kongressen som anser att avtalet innebär för stora fördelar för Iran i förhållande till insatserna.

"Oproportionaliteten i denna överenskommelse gör det mer troligt att demokrater och republikaner kommer att enas och anta nya sanktioner när vi kommer tillbaka i december", sade senator Charles Schumer, inflytelserik medlem i senatens demokratiska ledarskap, enligt Wall Street Journal.

Oljepriserna sjunker dock i veckans inledande handel efter Iranavtalet. Terminspriset för Brent sjönk närmare 2,5 dollar, till 108,60 dollar, medan WTI-terminen sjönk cirka 80 cent, till strax över 94 dollar. Marknadsaktörer som Bloomberg News talat med ser dock prisfallet mest som en ryggradsreflex.

"Prisnedgången är en väntad reaktion på nyheterna, i synnerhet med tanke på styrkan i priserna de senaste dagarna. Men för att se en mer signifikant rörelse nedåt i priserna kräver marknaden troligen lite mer bevis för att denna initiala resolution går igenom", sade Mark Keenan, chef för råvaruanalys vid Societe Generale i Singapore, till Bloomberg News