Under augusti har inte bara konjunkturosäkerheten ökat utan dessutom har vinstförväntningarna på börsbolagen justerats ned påtagligt. Vi fortsätter att hålla hög beredskap för att det slår tillbaka mot dagens börsnivåer, skriver Tomas Linnala.
28 augusti, 2012
I stort sett kvarstår vår bild av börsen från senaste månaden. Den osäkerhet vi sett kring konjunkturutvecklingen och den fortsatta vinstutvecklingen har dock förstärkts något. Det finns skäl att följa utvecklingen i de exportrelaterade företagen extra noga.
Läser man av marknadens vinstförväntningar så ska 2012 bara bli ett hack i vinstkurvan och vinsterna vända upp igen på bred front under nästa år. Frågan är om det blir så enkelt.
Tittar vi på de SME Direkts sammanställningar över vinstprognoserna för Stockholmsbörsens 70-tal största bolag så har analytikerna dragit ned de samlade vinstförväntningarna på 2012 med nästan 7 procent under de senaste två månaderna. Tillsammans väntas bolagen göra en nettovinst på 281 miljarder kronor, motsvarande en vinstminskning med 8 procent jämfört med 2011.
Räknat på 2013 väntas sedan den ackumulerade vinstnivån stiga med 17 procent till 330 miljarder kronor. Men även de samlade vinstprognoserna för nästa år har dragits ned i häradet 7 procent under sommaren.
Samtidigt har aktiemarknaden visat styrka. Från midsommar till en bit in i augusti steg börsen omkring 10 procent. Samtidigt har omsättningen på börsen varit mycket låg, även för att vara en sommarbörs, vilket visar att uppgången kanske inte är förankrad i de breda investerarlagren.
Vår bild av börsläget är att marknadens förväntningar om en kort vinstsvacka 2012 kan vara i färd med att svänga över i en mer negativ bild där allt fler analytiker oroar sig för starkare lönsamhetspress 2013. Med tanke på hur den statsfinansiella bilden ser ut i Europa vore det inte märkligt om efterfrågan och lönsamhet påverkas negativt.
Att börsen samtidigt stigit ser vi som en tydligt spegling av stigande förväntningar på centralbanksstimulanser från såväl ECB, som Federal Reserve och Bank of China.
Det är värt att göra en tillbakablick på hur börsen reagerade på tidigare stimulansprogram:
I samband med att Fed utökade sitt första program (QE 1) i början av 2008 blev det en tydlig stimulans till de kraftigt nedtryckta börserna. När QE1 avvecklades våren 2009 hade index på New York-börsen och Stockholmsbörsen klättrat väl över 50 procent. Programmet sjösattes i ett läge när det rådde svår brist på likviditet och börsuppgången startade från en låg nivå.
När det andra programmet (QE2) sjösattes i slutet av 2010 blev den positiva börsreaktionen inte lika stark. Förväntningarna på QE2 var redan höga när de startade. När programmet avvecklades för ett år sedan föll kurserna åter brant på aktiemarknaden.
Nästa stimulans stod ECB för som bidrog till att lyfta börserna från slutet av förra året till en bit in i mars, innan börserna åter vände nedåt. Under sommaren tog sedan spekulationerna fart i marknaden om att både ECB och Fed ska starta nya aktiviteter som stimulerar och stabiliserar marknaderna.
Låt oss därefter titta på historiska trender kring riskpremie/börsutveckling:
Mäter vi riskpremien i aktiemarknaden med amerikanska VIX-index under de senaste 25 åren ser vi fem olika faser. I slutet av 80-talet och en bit in i 90-talet var det den amerikanska bankkrisen som ledde till en period av hög riskpremie.
Trots betydande osäkerheter kring konjunktur- och vinstutveckling har riskpremienunder sommaren fallit till nivåer vi normalt bara ser under stabila högkonjunkturperioder.
1992-97 hade vi en stabil börsperiod av stigande vinster, god konjunktur och låg volatilitetet. Snittet på VIX-index låg under den här perioden kring 15-16. Därefter kom Asienkrisen, Rysslandskrisen, millenniebubblan, World Trade Center, Afganistan- och Irakkriget. Från 1997 till 2003 var börsen tillbaka i en period med mycket hög riskpremie.
2003 till slutet av 2007 rådde återigen en lång period av kraftig kreditexpansion och stigande företagsvinster. Riskpremien, mätt som VIX-index, snittade återigen kring 15-16 under den här perioden.
I slutet av 2007 startade så den senaste finanskrisen med kreditbrist som började med kollapser för flera amerikanska finansinstitut och så småningom spred sig till Europa och den gemensamma valutan. Riskpremien steg till tidigare oanande höjder.
De här cyklerna i börsutveckling och riskpremie följer logiska mönster. Det vill säga fram tills nu. Riskpremien, mätt som amerikanska VIX-index föll nyligen till under 15. Det är alltså nivåer vi normalt bara ser under stabila högkonjunkturperioder. Det är nivåer som inte kan förklaras med rådande konjunktur- eller vinstutsikter. Det kan däremot förklaras av förväntningar på centralbanksstimulanser.
Från att aktiemarknaden 2008 reagerade positivt på faktiskta stimulansåtgärder har investerarbeteendet förskjutits till att reagera positivt på stigande förväntningar om sådana program.
Sammanfattar vi vår syn på börsens risk/konjunkturförväntningar ser vi således att konjunkturutsikterna justerats ned senaste månaden medan höga förväntningar på stimulansåtgårder pressat ned riskpremien.
Risk/konjunktur-matrisen bygger på vår bedömning av hur sentimentet i aktiemarknaden har förändrats. Den bör tolkas försiktigt och de branscher vi anger i hörnen är illustrationer ¿ inte rekommendationer.
Det finns med andra ord betydande risker för bakslag om dessa förväntningar inte infrias, eller om omfattningen inte blir av den art att de kan leva upp till marknadens krav.
Vi ser således goda skäl till att vara fortsatt försiktig på börsen. En majoritet av de börsbolag som SME sammanställer prognoser för levererade halvårsresultat som låg under förväntningarna. Stora bolag som Nokia, Ericsson, Teliasonera, Tele2 och Astrazeneca tillhörde den skaran.
Bland de konjunkturkänsliga industribolagen var 10 rapporter under förväntningarna, 5 över och 4 i linje med förväntningarna. Färsk statistik visar att den svenska exporten fallit till den lägsta nivån sedan andra kvartalet 2009. Den starka kronan spelar inte sektorn i händerna. Det innebär inte att alla bolag har problem, men för branschen generellt har det blivit klart tuffare.
Den enda bransch som egentligen stack ut positivt var bankerna. Fortsatt god underliggande intjäning och fortsatt låga kreditförluster bidrog till resultat som toppade förhandstipsen. Bankerna är dock sencykliska och ingalunda immuna mot konjunkturproblem.
Är man orolig för en kollaps i marknadens riskvilja bör man söka sig till stabila sektorer som teleoperatörer, medicinteknik/läkemedel, livsmedel samt stock picking i bolag som har hög strukturell tillväxt.
I vår lista med tio köpvärda aktier i september på sex månaders sikt är vi inte fullt så försiktiga, men vi har i gengäld en en rekommenderad allokering på endast 40 procent aktier.
Under augusti har inte bara konjunkturosäkerheten ökat utan dessutom har vinstförväntningarna på börsbolagen justerats ned påtagligt. Vi fortsätter att hålla hög beredskap för att det slår tillbaka mot dagens börsnivåer, skriver Tomas Linnala.
28 augusti, 2012
I stort sett kvarstår vår bild av börsen från senaste månaden. Den osäkerhet vi sett kring konjunkturutvecklingen och den fortsatta vinstutvecklingen har dock förstärkts något. Det finns skäl att följa utvecklingen i de exportrelaterade företagen extra noga.
Läser man av marknadens vinstförväntningar så ska 2012 bara bli ett hack i vinstkurvan och vinsterna vända upp igen på bred front under nästa år. Frågan är om det blir så enkelt.
Tittar vi på de SME Direkts sammanställningar över vinstprognoserna för Stockholmsbörsens 70-tal största bolag så har analytikerna dragit ned de samlade vinstförväntningarna på 2012 med nästan 7 procent under de senaste två månaderna. Tillsammans väntas bolagen göra en nettovinst på 281 miljarder kronor, motsvarande en vinstminskning med 8 procent jämfört med 2011.
Räknat på 2013 väntas sedan den ackumulerade vinstnivån stiga med 17 procent till 330 miljarder kronor. Men även de samlade vinstprognoserna för nästa år har dragits ned i häradet 7 procent under sommaren.
Samtidigt har aktiemarknaden visat styrka. Från midsommar till en bit in i augusti steg börsen omkring 10 procent. Samtidigt har omsättningen på börsen varit mycket låg, även för att vara en sommarbörs, vilket visar att uppgången kanske inte är förankrad i de breda investerarlagren.
Vår bild av börsläget är att marknadens förväntningar om en kort vinstsvacka 2012 kan vara i färd med att svänga över i en mer negativ bild där allt fler analytiker oroar sig för starkare lönsamhetspress 2013. Med tanke på hur den statsfinansiella bilden ser ut i Europa vore det inte märkligt om efterfrågan och lönsamhet påverkas negativt.
Att börsen samtidigt stigit ser vi som en tydligt spegling av stigande förväntningar på centralbanksstimulanser från såväl ECB, som Federal Reserve och Bank of China.
Det är värt att göra en tillbakablick på hur börsen reagerade på tidigare stimulansprogram:
I samband med att Fed utökade sitt första program (QE 1) i början av 2008 blev det en tydlig stimulans till de kraftigt nedtryckta börserna. När QE1 avvecklades våren 2009 hade index på New York-börsen och Stockholmsbörsen klättrat väl över 50 procent. Programmet sjösattes i ett läge när det rådde svår brist på likviditet och börsuppgången startade från en låg nivå.
När det andra programmet (QE2) sjösattes i slutet av 2010 blev den positiva börsreaktionen inte lika stark. Förväntningarna på QE2 var redan höga när de startade. När programmet avvecklades för ett år sedan föll kurserna åter brant på aktiemarknaden.
Nästa stimulans stod ECB för som bidrog till att lyfta börserna från slutet av förra året till en bit in i mars, innan börserna åter vände nedåt. Under sommaren tog sedan spekulationerna fart i marknaden om att både ECB och Fed ska starta nya aktiviteter som stimulerar och stabiliserar marknaderna.
Låt oss därefter titta på historiska trender kring riskpremie/börsutveckling:
Mäter vi riskpremien i aktiemarknaden med amerikanska VIX-index under de senaste 25 åren ser vi fem olika faser. I slutet av 80-talet och en bit in i 90-talet var det den amerikanska bankkrisen som ledde till en period av hög riskpremie.
Trots betydande osäkerheter kring konjunktur- och vinstutveckling har riskpremienunder sommaren fallit till nivåer vi normalt bara ser under stabila högkonjunkturperioder.
1992-97 hade vi en stabil börsperiod av stigande vinster, god konjunktur och låg volatilitetet. Snittet på VIX-index låg under den här perioden kring 15-16. Därefter kom Asienkrisen, Rysslandskrisen, millenniebubblan, World Trade Center, Afganistan- och Irakkriget. Från 1997 till 2003 var börsen tillbaka i en period med mycket hög riskpremie.
2003 till slutet av 2007 rådde återigen en lång period av kraftig kreditexpansion och stigande företagsvinster. Riskpremien, mätt som VIX-index, snittade återigen kring 15-16 under den här perioden.
I slutet av 2007 startade så den senaste finanskrisen med kreditbrist som började med kollapser för flera amerikanska finansinstitut och så småningom spred sig till Europa och den gemensamma valutan. Riskpremien steg till tidigare oanande höjder.
De här cyklerna i börsutveckling och riskpremie följer logiska mönster. Det vill säga fram tills nu. Riskpremien, mätt som amerikanska VIX-index föll nyligen till under 15. Det är alltså nivåer vi normalt bara ser under stabila högkonjunkturperioder. Det är nivåer som inte kan förklaras med rådande konjunktur- eller vinstutsikter. Det kan däremot förklaras av förväntningar på centralbanksstimulanser.
Från att aktiemarknaden 2008 reagerade positivt på faktiskta stimulansåtgärder har investerarbeteendet förskjutits till att reagera positivt på stigande förväntningar om sådana program.
Sammanfattar vi vår syn på börsens risk/konjunkturförväntningar ser vi således att konjunkturutsikterna justerats ned senaste månaden medan höga förväntningar på stimulansåtgårder pressat ned riskpremien.
Risk/konjunktur-matrisen bygger på vår bedömning av hur sentimentet i aktiemarknaden har förändrats. Den bör tolkas försiktigt och de branscher vi anger i hörnen är illustrationer ¿ inte rekommendationer.
Det finns med andra ord betydande risker för bakslag om dessa förväntningar inte infrias, eller om omfattningen inte blir av den art att de kan leva upp till marknadens krav.
Vi ser således goda skäl till att vara fortsatt försiktig på börsen. En majoritet av de börsbolag som SME sammanställer prognoser för levererade halvårsresultat som låg under förväntningarna. Stora bolag som Nokia, Ericsson, Teliasonera, Tele2 och Astrazeneca tillhörde den skaran.
Bland de konjunkturkänsliga industribolagen var 10 rapporter under förväntningarna, 5 över och 4 i linje med förväntningarna. Färsk statistik visar att den svenska exporten fallit till den lägsta nivån sedan andra kvartalet 2009. Den starka kronan spelar inte sektorn i händerna. Det innebär inte att alla bolag har problem, men för branschen generellt har det blivit klart tuffare.
Den enda bransch som egentligen stack ut positivt var bankerna. Fortsatt god underliggande intjäning och fortsatt låga kreditförluster bidrog till resultat som toppade förhandstipsen. Bankerna är dock sencykliska och ingalunda immuna mot konjunkturproblem.
Är man orolig för en kollaps i marknadens riskvilja bör man söka sig till stabila sektorer som teleoperatörer, medicinteknik/läkemedel, livsmedel samt stock picking i bolag som har hög strukturell tillväxt.
I vår lista med tio köpvärda aktier i september på sex månaders sikt är vi inte fullt så försiktiga, men vi har i gengäld en en rekommenderad allokering på endast 40 procent aktier.
Handelsbanken
Rapporter
Aktieanalys
Placerapodden
Handelsbanken
Rapporter
Aktieanalys
Placerapodden
1 DAG %
Senast
OMX Stockholm 30
−2,51%
(vid stängning)
Sagax D
Idag, 15:51
Sagax höjer helårsprognosen
OMX Stockholm 30
1 DAG %
Senast
3 162,78
