Hushållens disponibla inkomster uppgick till 588 miljarder kronor andra kvartalet vilket var en ökning med 3,4 procent nominellt och 2,5 procent realt jämfört med motsvarande kvartal 2014.

Det skriver SCB i en fördjupning om nationalräkenskaperna andra kvartalet.

"Ökningen av den reala disponibla inkomsten var något högre under 2014 än under 2013, och under första halvåret 2015 steg ökningstakten ytterligare jämfört med året innan. En stor del av ökningen i hushållens disponibla inkomster andra kvartalet 2015 förklaras av ökade löneinkomster", skriver SCB.

Hushållens sparkvot uppgicks samtidigt till 25,7 procent under andrakvartalet, och 18,7 procent om tjänste- och premiepensioner exkluderas. SCB noterar att sparandet är högst under just andra kvartalet då de flesta aktiebolag lämnar utdelningar.

"Sparandet har varit högt under åren 2012-2014 och under första halvåret 2015. Under åren 2009-2011 närmast efter finanskrisens början hösten 2008 minskade sparkvoten något. Det finansiella sparandet ökade med 4 miljarder kronor jämfört med andra kvartalet 2014 och uppgick till 146 miljarder kronor andra kvartalet 2015", skriver SCB.

Det finansiella sparandet för offentlig förvaltning visade ett överskott på 14,9 miljarder kronor under andra kvartalet. Det är normalt eftersom det är då de flesta utdelningar från bolag sker. Överskottet var 5,2 miljarder högre än motsvarande kvartal föregående år, vilket framför allt förklaras av stigande skatteinkomster samtidigt som statens ränteutgifter på statsskulden var låga.

Även den statliga förvaltningens finansiella sparande visade överskott, 6,6 miljarder, andra kvartalet efter sju kvartal med underskott.

"Att finansiellt sparande resulterade i ett överskott kan främst förklaras av en fortsatt kraftig ökning av produkt- och produktionsskatter samt en betydande minskning av ränteutgifterna", skriver SCB.