Det säger vice riksbankschef Cecilia Skingsley i en intervju med Dagens Nyheter.

"Eftersom likviditetsrisken ökar tycker vi att det är rimligt att Nordea självt skaffar sig en högre likviditetstäckningsnivå. Jag förstår inte varför skattebetalarna ska behöva ta det på sitt ansvar", säger hon.

Bakgrunden är att Nordea låter de helägda dotterbolagen i Danmark, Finland och Norge gå upp i det svenska moderbolaget. Beslutet innebär att större risk hamnar i Sverige om banken hamnar i finansiella svårigheter. Därför borde också kravet på Nordeas likviditetstäckning ha ökat, enligt Cecilia Skingsley. Finansinspektionen tyckte dock annorlunda och godkände Nordeas upplägg.

Det innebär att Riksbanken måste omvärdera valutareserven, enligt Cecilia Skingsley, som säger att sammansättningen i valutareserven kan behöva ändras och dessutom gör den ökade risken att valutareserven också kan behöva stärkas.

Vad gäller penningpolitiken säger Cecilia Skingsley att det möjligen syns tecken på att räntesänkningar inte längre får samma effekt.

"Vi rör oss i en minusmiljö som gör att om vi fortsätter sänka styrräntan så kan vi komma i situationer där genomslaget försämras. Möjligtvis börjar vi observera sådana tecken redan", säger hon.