FI konstaterar att i Sverige så domineras hushållens skulder av krediter för bostadsändamål. En allt för hög skuldsättningsnivå gör att låntagare blir sårbara i en situation där fastighetspriserna sjunker och låntagaren samtidigt tvingas sälja sin bostad.

"De allmänna råden syftar till att stävja en osund utveckling på kreditmarknaden där kreditinstitut kan komma att använda allt högre belåningsgrader som konkurrensmedel. En sådan utveckling riskerar att utsätta konsumenter för oacceptabla risker och skada förtroendet för kreditmarknaden", skriver FI.

Begränsningen gäller när nya lån ges eller vid utökning av befintliga lån med bostad som pant. Omskrivning av befintliga lån eller nya krediter som ersätter krediter som tidigare lämnats av ett annat företag omfattas inte av regleringen, så länge krediten inte utökas.

De allmänna råden föreslås träda i kraft den 1 oktober 2010, och FI bedömer att regleringen inte kommer att få några betydande priseffekter på bostadsmarknaden.

Tomas Pousette, chefsekonom på bolåneinstitutet SBAB, tycker att FI:s förslag är ett steg tillbaka mot den reglerade kreditmarknaden som Sverige hade på 1980-talet.

"När man går in med sådana här åtgärder innebär det väl också att man inte kan utesluta att man förändrar belåningsgraderna flera gånger framöver", säger han.

Han välkomnar dock att de nya råden träder i kraft först den 1 oktober i stället för redan den 1 juli. Anpassningen kommer att kräva mer tid än de knappa två månader som återstår till den 1 juli.

Tomas Pousette välkomnar också FI:s klarläggande om att de nya råden endast gäller nya lån, eller vid höjning av krediterna. Sett till det ursprungliga förslaget såg SBAB en risk att det också skulle gälla de krediter med tremånaders räntebindningstid, där villkoren omförhandlas var tolfte månad.

Tomas Pousette konstaterar att det kommer att bli dyrare att finansiera en bostad om man behöver låna mer än 85 procent av marknadsvärdet. Belopp över 85 procent får nu tas som blancolån, vilket normalt innebär väsentligt högre ränta är bolåneräntan.

"Det här slår ju framför allt mot dem som är på väg in på bostadsmarknaden, det är ju de som tar de nya lånen. Så det blir svårare för framför allt ungdomar, och i storstäder", säger Tomas Pousette.

Respresentanter för Nordea, Swedbank, och Handelsbanken menar dock att Finansinspektionens föreslagna begränsning av belåningsgrad påverkar storbankernas utlåning marginellt.

"Det landade ungefär där vi trodde så spontant tror jag inte det får stora konsekvenser. Vi får helt enkelt anpassa våra produkter efter det här", säger Michael Skytt, bolåneansvarig, på Nordea.

Enligt Nordea blir det inte några höjda priser på bolånen utan prisökningarna kommer i den form att belåningen över 85 procent, den så kallade blancoutlåningen, är dyrare än det som ligger inom belåningsvärdet.

Nordea ser därmed inga större följder av det nya förslaget men poängterar att det finns mycket psykologi inblandat vilket kan komma att påverka marknaden.

Peter Borsos, kommunikationschef för Swedbanks svenska bankrörelse, menar att banken redan blivit mer restriktiva i sin belåning och ser nu möjlighet att återta marknadsandelar när alla lever under samma regler.

"Någon effekt kommer väl regleringen att ha annars skulle väl inte myndigheterna vilja göra den, fast jag tror inte den kommer få stora konsekvenser. Det kommer inte leda till stora prisfall eller dylikt, men det kan få en dämpande effekt och då framförallt i storstadsregioner", säger han.

Bent Carlsson, presskontakt på Handelsbanken, säger att den nya begränsningen av belåningsgrad på bostäder inte påverkar banken, utan att Handelsbanken tittar på kundens återbetalningsförmåga.