Det sade vice Riksbankschef Lars Nyberg på fredagen, enligt ett förskrivet anförande.

"I en vanlig konkurs drabbas ju först aktieägarna och sedan fordringsägarna av förlusterna. Men räddas banken från konkurs så räddas också fordringsägarna och faktiskt ibland också aktieägarna. I stället drabbas skattebetalarna. Det är uppenbart tokigt", sade han.

Enligt Lars Nyberg börjar det växa fram en form av konsensus i den internationella diskussionen om hur en lagstiftning för problembanker ska se ut. En viktig punkt är att staten måste kunna gripa in tidigt för att banken ska kunna hållas vid liv, tidigt innebär i detta fall före det att banken formellt är på obestånd. Ingripandet ska sedan följas av en snabb process.

Vidare behöver staten särskilda verktyg för att kunna få till stånd en ordnad avveckling.

"Dessa verktyg måste ge myndigheterna möjligheter att sälja och omstrukturera en bank, exempelvis genom att dela upp banken i en bra och en dålig del", sade Lars Nyberg.

Som en sista väg bör det också finnas en möjlighet till statligt övertagande av en bank, något som är en känslig fråga på flera håll. Ibland är det dock nödvändigt.

"Då är det bättre att det finns regler för hur det ska ske än att möjligheten förnekas", sade Lars Nyberg.

"Det bästa vore naturligtvis om man kunde undvika att staten tar över banker. Men då måste man hitta andra sätt att förbättra den krisande bankens kapitalsituation om den ska leva vidare. Vad man skulle kunna göra är att skriva ner en del skulder eller konvertera dem till aktier. Detta kallas i den internationella diskussionen för 'bail-in'", fortsatte han.

Lars Nyberg konstaterade vidare att i Sverige, till skillnad från i många andra länder, så finns det inga särskilda regler för banker som inte är systemviktiga, i stället gäller det vanliga konkursförfarandet. Han argumenterar för en generell lagstiftning som kan tillämpas på alla banker.

"Ett viktigt skäl för detta är att det i verkliga situationer är mycket svårt att avgöra om en bank är systemviktig eller inte och varje bedömning innehåller ett stort mått av godtycke. Det känns olustigt att konsekvenserna för många människor i onödan ska vara så beroende av bedömningar som är långtifrån självklara", sade han.