I förra veckan fick vi ytterligare en lång rad av makroindikatorer som bekräftar bilden av att det mesta just nu pekar uppåt för svensk ekonomi. Bland annat steg industriproduktionen snabbare än väntat och kapacitetsutnyttjandet i svensk industri ligger numera på 89 procent.

Dessutom visade AMS-siffror att arbetslösheten fortsätter att sjunka och inflationen tickar uppåt även om det i huvudsak beror på Riksbankens egna räntehöjningar. Inflationstakten landade på 3,3 procent i april, vilket är den högsta nivån sedan hösten 2008.

Vi fick också se en ytterligare förstärkning av dollarn mot euron, även om takten i förstärkningen avtagit. Kronan höll emot lite bättre men tappade nu på måndagmorgonen ganska ordentligt och handlas till närmare 6,40 mot den amerikanska dollarn.

Det finns egentligen ingen annan förklaring kring en svagare krona än att en förnyad oro kring den europeiska statsskuldskrisen i allmänhet, och krisen i Grekland i synnerhet, även drar med sig Sverige en bit ner i träsket. Vi räkna med kronrevansch när marknaden åter börjar lägga större fokus på räntepolitiken i olika länder. 

Att Norges centralbank höjde räntan i förra veckan, till 2,25 procent öppnade dörren på vid gavel för ytterligare en svensk räntehöjning i juli. Och eftersom BNP-tillväxten i EMU-blocket blev något starkare än väntat under årets första kvartal så kommer det säkert nya räntehöjningar även från ECB:s sida, även om en höjning i juni tycks högst osäker.

Problemet för ECB är framför allt att tillväxtskillnaderna mellan olika länder i eurosamarbetet fortsätter att öka. För där Tyskland lyckades prestera en tillväxt på runt imponerande 5 procent i årstakt för det första kvartalet, var det visserligen samma siffra för Grekland - men med omvänt tecken.

Den svaga grekiska tillväxten visar också på svårigheterna att göra stora besparingar på kort tid. Det kan leda till sjunkande tillväxt. Något som i sin tur bara ger ökade sparkrav eftersom skulden mäts som andel av BNP. Så det är ingen vild gissning att diskussionen kring en grekisk skuldrekonstruktion kommer att fortsätta.

Att IMF-chefen Dominique Strauss-Khan fått silkessnöret efter anklagelser om sexövergrepp bidrar på kort sikt till ökad osäkerhet. Att amerikanen John Lipsky tar över borgar dock för att det ska kunna bli en smidig övergång. Det kan behövas eftersom det redan ikväll är dags för ett eurogruppsmöte där bland annat ett utökat stöd till Grekland ska diskuteras.

Det ekonomiska toppmötet mellan Kina och USA gav egentligen inga större nyheter. Däremot kan man förvånas över att den förstärkning av den kinesiska yuaen som vi sett under senare tid har kommit av sig.

En tolkning är att ökad osäkerhet bidragit till att aptiten på amerikanska dollar har ökat. Men att förra veckans kinesiska inflationssiffror för april landade på 5,3 procent borgar för att vi kommer att få se förnyad styrka i yuanen. Även om råvarupriserna, och då särskilt livsmedelspriserna, tycks befinna sig i en sjunkande trend.

I veckan som kommer har vi redan nämnt kvällens viktiga eurogruppsmöte som följs upp av ett Ecofin-möte imorgon. Det är centrala möten som väntas avhandla skuldsituationen för såväl Grekland som Irland och Portugal. Så de betyder sannolikt en hel del för rörelsen i euro/dollar-kursen framöver.

I morgon tisdag kommer dessutom resultatet från den tyska ZEW-undersökningen där analytiker och investerare ger sin syn på den ekonomiska utvecklingen. Väntat är en förstärkning av synen på nuläget men att framtidsförväntningarna ska backa något.

Veckan är dessutom fylld med viktiga amerikanska siffror över bostadsmarknaden. Just bostadsmarknaden är en mycket svag punkt i den amerikanska återhämtningen. Det börjar med siffror över nybyggandet av bostäder som kommer på tisdag, och väntas visa en mindre återhämtning från låga nivåer.

Än viktigare är dock siffrorna över försäljningen av befintliga hus som kommer på torsdag. Även här väntas en mindre uppgång då förhoppningen är att vårhandel med bostäder ska ta fart.

Svenska huspriser får vi oss till del på tisdag och här har det ju under senare tid kommit tecken på en klar dämpning av prisökningstakten. Därför blir ett intressant om det även kan spåras i SCB:s siffror för april.

På hemmaplan kan vi dessutom se fram mot en ny prognos från Ekonomistyrningsverket över statsbudgetens utveckling. Prognosen för årets överskott lär hamna någonstans kring 50-60 miljarder kronor.

På räntesidan är det högintressant med de protokoll från de senaste räntemötena i USA och Storbritannien som publiceras på onsdag. Hög inflation pressar den brittiska centralbanken och en räntehöjning kan eventuellt närma sig.

Förra gången röstade 3 av 9 medlemmar i Bank of Englands direktion för en räntehöjning, och nu får vi se om anhängarna till detta blivit fler. I USA ser en räntehöjning ut att dröja men även här finns det räntehökar i ledningen.

Natten mot torsdag kommer de första mätningarna av BNP-tillväxten i Japan under årets katastrofdrabbade första kvartal. Analytikerna väntar sig att BNP ska ha sjunkit med 2,0 procent men det finns en påtaglig risk för ännu sämre siffror.

Senare på torsdagen är det dags för det kanske viktigaste regionala inköpschefsindexet när siffror för Philadelphiaregionen redovisas.