Även om arbetsmarknadsförhållandena har förbättrats något i de flesta OECD-länderna den senaste tiden så ligger arbetslösheten i hela OECD-området fortsatt mer än 2 procentenheter över nivåerna före den finansiella krisen.

Inflationen stiger samtidigt påtagligt i de flesta större länderna till följd av stigande råvarupriser och, i vissa länder, förändrade indirekta skatter och administrativa avgifter. Dessutom har inflationsförväntningarna börjat stiga.

"Trots detta är de underliggande inflationstakterna låga, vilket speglar de stora kapacitetsöverskotten som kvarstår på arbets- och produktmarknaderna. Inflationstrycket är starkare i vissa av de stora tillväxtekonomierna, vilket leder till åtstramningar i penningpolitiken". Det skriver OECD i en interimsprognos på tisdagen.

OECD konstaterar att nyhetsflödet den senaste tiden har dominerats av katastrofen i Japan.

"Det är i detta skede omöjligt att bedöma effekterna på den ekonomiska tillväxten. Som ett första estimat kan Japans tillväxt reduceras med mellan 0,2 och 0,5 procentenheter (icke-annualiserat) det första kvartalet och med någonstans mellan 0,5 och 1,4 procentenheter det andra kvartalet", skriver OECD.

"Återuppbyggnaden kommer troligen att inledas relativt snabbt, och detta kan börja väga över de negativa effekterna redan under det tredje kvartalet", skriver OECD.

OECD:s korttidsprognoser i interimsrapporten exkluderar därmed Japan. För G7 exklusive Japan ser OECD en BNP-tillväxt på "omkring" 3 procent, annualiserat, under det första halvåret i år. Det finns dock risker på såväl uppsidan som nedsidan mot prognoserna.

Det instabila läget i Mellanöstern och Nordafrika, och därmed ytterligare uppgångar i oljepriserna kan hämma den ekonomiska aktiviteten på kort sikt.

Ytterligare en risk gäller statsskuldriskerna i perifera euroländer samtidigt som en mer generell risk är stigande obligationsräntor i flera länder till följd av höga statsskulder. Därtill uppvisar bostadsmarknaderna i flera länder fortsatta svagheter, med möjliga risker för de finansiella systemen.

Å andra sidan ser balansräkningarna i icke-finansiella företag "mycket hälsosamma ut", vilket kan stärka kraften i den ekonomiska tillväxten via ökade investeringar. Och även om arbetslösheten ännu är hög i många länder förbättras ändå arbetsmarknaderna snabbare än väntat för bara några månader sedan, vilket i sin tur kan inverka positiv på privatkonsumtionen.

Samtidigt framstår tillväxtmomentum i de flesta länder som starkare än i tidigare prognoser, även om det åtminstone i Europa har skymts av påtagligt negativa vädereffekter i slutet av förra året.

OECD skriver att en sammanvägning av ovan nämnda styrkor och bräckligheter, tillsammans med förbättrade finansiella förhållanden, gör det troligt att den ekonomiska återhämtningen börjar bli självgående.

Hittills har USA:s och Europas ekonomier stimulerats genom mycket låga räntor och direkta kapitainjektioner. Om OECD:s analys stämmer innebär utvecklingen att stimulanserna kan börja dras tillbaka. Det innbeär i så fall höjda räntor både i Europa och USA.

För Sveriges del kan de få följdeffekten att den svenska kronan försvagas gentemot både dollar och euron.