Den svenska ekonomin upplevde en allvarlig recession under 2008-2009. Även om aktiviteten återfår momentum, så finns det fortfarande mycket lediga resurser och arbetslösheten väntas förbli hög under en tid.

Det skriver OECD, industriländernas ekonomiska samarbetsorganisation, i vårprognosen, Economic Outlook, som presenterades på onsdagen.

Medan styrräntan väntas höjas ganska snart, så bör den penningpolitiska hållningen förbli stimulerande under en tid. Finanspolitiken är stödjande för 2010 och håller, tillsammans med åtgärder för att begränsa långtidsarbetslösheten, tillbaka uppgången i arbetslösheten. Men när återhämtningen blir stabil, så kommer det att krävas finanspolitisk disciplin för att nå det medelfristiga målet om budgetöverskott.

OECD räknar med att Sveriges BNP stiger 1,6 procent 2010 för att sedan öka med 3,2 procent 2011. I höstprognosen såg OECD att BNP skulle öka med 2,0 procent under 2010 och öka med 3,0 procent 2011.

Inflationstakten, mätt som KPI, väntas uppgå till 1,4 procent 2010 och 2,0 procent 2011. Arbetslösheten väntas uppgå till 8,8 procent 2010 och 8,7 procent 2011.

OECD konstaterar real BNP minskade fjärde kvartalet 2009, det sjätte kvartalet med fallande BNP under de senaste sju kvartalen, med svagheter både i exporten och konsumtionen. Men hushållens och företagens förtroende har generellt förbättrats de senaste månaderna och detaljhandeln, trots sin volatilitet, förefaller att ha återhämtat sig sedan början av 2009.

Den ekonomiska nedgången har lett till en betydande nedgång på arbetsmarknaden, med arbetslöshetsnivån nu på cirka 9 procent, även om nedgången i sysselsättningen har varit dämpad.

Då nedgången i sysselsättningen varit relativt dämpad, så kommer företagen sannolikt inte att nyanställa särskilt mycket under den tidiga fasen i återhämtningen och därmed väntas arbetslösheten förbli hög.

OECD konstaterar att penning- och obligationsmarknaden generellt varit relativt stabil under de senaste månaderna. Bankernas utlåning till hushållen har börjat stiga jämfört med ett år tidigare, men krediterna till företagen fortsätter att minska.

Den totala inflationen väntas fortsätta att stiga, återspeglande ökningar i räntekostnaderna. Senare i år väntas Riksbanken börja höja räntan från den nuvarande nivån på 0,25 procent. Negativa realräntor kommer däremot att behövas för att stödja efterfrågan till en bra bit in på nästa år.

Budgetens stabiliserande, åtgärder, tillsammans med programmen på arbetsmarknaden, kommer att stödja efterfrågan och hålla tillbaka uppgången i den långtidsarbetslösheten, särskilt under 2010. Dessa budgetåtgärder inkluderar skattesänkningar, ökade förmåner för familjer och tidigareläggning av vissa infrastruktursatsningar.

"Framåtblickande så väntas den förbättrade ekonomin och utgiftsbegränsningar hjälpa till att få bort budgetunderskottet", skriver OECD.

Återhämtningen kommer att få stöd av starkare konsumtionstillväxt, under en tid av låga räntor och expansiv finanspolitik 2010. Detta kommer mer än motverka inverkan från en svag arbetsmarknad och försiktighetssparande. Exporten kommer också att driva tillväxten då den utländska aktiviteten och efterfrågan stiger, vilket indikeras av förbättrat orderläge.

Men då tillverknings- och investeringsvaror står för en betydande andel av exporten och kapacitetsutnyttjandet utomlands är generellt lågt, så väntas återhämtningen i exporten bli relativt modest.

OECD konstaterar att det finns både uppåt- och nedåtrisker för tillväxten. Svenska bankers exponering mot Östeuropa kan hämma återhämtningen om förhållandena i den delen av världen inte förbättras.

Å andra sidan kan tillväxten bli starkare än väntat om den globala efterfrågan ökar mer än antagits eller om arbetsmarknaden skulle fortsätta att överraska på uppsidan, skriver OECD.