Oförändrad ränta väntas av ECB

Europeiska centralbanken väntas åter hålla kvar sin styrränta på rekordlåga 0,50 procent vid sitt rådsmöte på torsdag.


29 juli, 2013

Förväntningarna om en ytterligare sänkning framöver ligger kvar på en låg nivå.

Senast sänkte ECB räntan i maj, då från 0,75 procent.

Vid det förra penningpolitiska mötet beslutade ECB-rådet att för första gången ge vägledning om den framtida räntebanan.

De tre viktigaste räntorna - marginalräntan, styrräntan och depositräntan - kommer att ligga på nuvarande nivåer eller lägre för en utdragen period, tillkännagav ECB-chefen Mario Draghi den 4 juli.

Han preciserade inte vad en utdragen period är.

Direktionsledamoten Jörg Asmussen har nämnt 12 månader som en utdragen period, men förtydligade sedan att inte avsåg att ange någon mer precis tidsrymd.

ECB-rådet var enigt om den framåtblickande guidning. Rådets främste hök, Bundesbankschefen Jens Weidmann, sade den 11 juli att ECB inte - likt Odysseus - har "bundit sig vid masten" när det gäller ränteguidningen. Räntorna kan höjas om inflationstryck dyker upp i framtiden.

Men åtagandet om räntor på denna nivå eller lägre är berättigat på grund av de dämpade inflationsutsikterna och den svaga ekonomiska omgivningen.

Benoit Coeure, fransk ledamot av ECB:s direktion, sade också att rådet kommer att ompröva sin ränteguidning vid varje penningpolitiskt möte, om så behövs.

"Guidningen utgör inte ett skifte i vår strategi. Det är ett sätt att förtydliga vår kommunikation och ge mer stabilitet till finansmarknaden. ECB:s mandat är detsamma: det är intakt, det är mandatet om prisstabilitet", sade han.

Ett alternativ om fler långsiktiga finansieringsoperationer har inte nämnts vid det senaste ECB-rådsmötet och "det finns ingen känsla av att det kommer att behövas för tillfället", enligt Benoit Coeure.

Samtidigt är en negativ depositränta "en del av verktygslådan" och "vi är tekniskt redo". Men "känslan" vid det senaste mötet var att det inte fanns något behov av det.

Beträffande möjligheten till en sänkning har Mario Draghi understrukit att ECB tittar på om inkommande data har försämrats tillräckligt mycket för att motivera en sänkning.

I Bloombergs enkät spådde 59 av 60 tillfrågade ekonomer att räntan förblir på 0,50 procent. En enda väntade sig en sänkning till 0,25 procent.

Förväntningarna stiger sedan på en sänkning successivt under hösten. Av de 35 som fortsatte att lämna prognoser så väntade sig fyra en sänkning till 0,25 procent i september och oktober. Antalet steg sedan till fem i november och sju i december.

Enkäten visar att förväntningarna om en räntesänkning under de närmaste fem månaderna har stigit marginellt jämfört med för en månad sedan.

Eurostat offentliggör inflationen i juli i euroområdet först på onsdag, dagen innan ECB-rådets möte. Inflationen i juli steg till 1,6 procent från 1,4 procent i maj. Botten nåddes i april med 1,2 procent.

Kärninflationen (alltså undantaget energi, livsmedel, alkohol och tobak) i juni låg däremot oförändrad på 1,2 procent från i maj.

Råoljepriset har stigit till omkring 107:50 dollar per fat för Brentoljans enmånadstermin jämfört med 105:50 dollar vid ECB-mötet för en månad sedan.

Euron har stigit till nästan 1:33 dollar från 1:30 dollar vid förra ECB-mötet.

Eurostats konfidensindikator för juli presenteras på tisdagen. I juni steg framtidstron för andra månaden i rad efter en nedgång i två månader. Eurostats konfidensindikator i juni steg till 91,3 från 89,5 i maj.

Euroområdets ledande indikator för företagsklimatet steg också i juni, till -0,68 i juni från -0,75 i maj.

Bankernas kreditvillkor för utlåning till företag stramades åt i oförändrad omfattning under andra kvartalet jämfört med det första, enligt ECB i sin Bank lending survey.

Nettotalet för stramare villkor låg kvar på 7 procent. Samtidigt sjönk åtstramningen i lånevillkor till hushållen för bostadsköp till ett nettotal på 7 procent från 14 procent föregående kvartal.

ECB:s tvåpelarstrategi tillmäter stor vikt vid ökningstakten för penningmängden (mätt som M3). I juni sjönk M3 till 2,3 procent från 2,9 procent i maj.

M3:s ökningstakt har nu understigit ECB:s mål (referensvärde) på 4,5 procent 48 månader i rad, vilket är enda perioden sedan EMU:s start 1999. Dessförinnan låg M3 ofta skyhögt över målet sedan den gemensamma valutan infördes och diskussioner fördes därför tidigare om målet skulle revideras upp. Toppen nåddes på 12,4 procent i november 2007.

Det rörliga tremånadersgenomsnittet för M3:s ökningstakt sjönk till 2,8 procent under perioden april-juni från 2,9 procent under perioden mars-maj.

Privata krediter minskade i juni med 1,6 procent jämfört med en nedgång på 1,1 procent i maj. Ökningstakten för det smala penningmängdsmåttet M1 sjönk till 7,5 procent från 8,4 procent.

Ämnen i artikeln
Marknadsöversikt

1 DAG %

Senast

1 mån