För en månad sedan löd rubriken "En rekyl gör ingen baisse". Det visade sig visserligen vara helt sant, efter en veckas nedgång vände börsen uppåt igen, men det innebär inte att oron i investerarleden är skingrad. Nu en månad senare har vi både hunnit med att beta av en ny rekordnotering på börsen och dessutom börja oroa oss på allvar för den geopolitiska utvecklingen i östra Europa.

Noterbart under den gångna månaden var också att bokslutssäsongen som väntat var svag, rentav svagare än vad analytikerna hade förutspått. Men då talar vi historiska utfall. Tongångarna på många håll har både varit försonande och hoppfulla när börsbolagscheferna vänder spåkulan framåt.

Som framgår av Pekka Kääntäs marknadsstrategi, läs här, är vi fortsatt positiva till konjunkturen. Men i närtid har vi nya hot mot stabiliteten att ta hänsyn till.

Därtill saknas inte heller orosmoment kring konjunkturen. Det finns frågetecken kring hur snabbt återhämtningen går i USA, liksom hur hårt Kina bromsar in. Men handen på hjärtat, det är samma frågetecken vi har haft under det senaste året och ingenting nytt i sig.

Det som däremot har förändrats till det bättre på det makroekonomiska området är de allt fler positiva konjuntursignalerna från Europa. För svenskt börsvidkommande är det tvivelsutan den viktigaste kompontenten i det närtida och fundamentalbaserade börspusslet. Svenska företag är generellt sett mest beroende av efterfrågan på vår egen kontinent.

Att riskaptiten däremot försvinner snabbt när exempelvis valutaturbulensen på tillväxt- och gränsmarknaderna blossar upp eller som nu senast när den geopolistiska krisen i Ukraina blossar upp är högst naturligt.

Sådana här faktorer påverkar som bekant börshumöret. Blotta oron för en rysk intervenering i Ukraina eller partiellt kring Krimhalvön var en fullgod anledning för många aktörer att sälja av i förra veckan och ta hem vinster efter några dagar på rekordnivåer. Nu nr krisen har förvärrats räknar vi med att det beteendet kommer att förstärkas.

Den vane investeraren vet att det är just så här ett normalstökigt börsår brukar se ut. Men tajmingfrågan är det svåraste i det här läget.

Betraktar man grafen här nedan så ser man att under de senaste tolv månaderna har vi haft sju-åtta "spikar" i VIX-index (röd linje), det index som mäter priset för att ta finansiella positioner i framtiden. Samtidigt har det breda amerikanska börsindexet S&P 500 (blå linje) klarat sig bra.

Varje gång VIX-index rakat i höjden (högre pris på att ta risk) så har börsen darrat till men befunnit sig på en högre nivå när väl oron har lagt sig.

Det som skiljer sig den här gången, med den färska rysk-ukrainska krisen för ögonen, är att de potentiella skadorna är av väsentligt större magnitud den här gången. Även om risken för en väpnad konflikt är liten skulle konsekvenserna för marknaderna av en sådan vara långt mycket större än en havererad valuta eller statsbankrutt någonstans i världen. Därför bör man som investerare vara försiktig i nuläget.

Den bättre konjunkturen i Europa och antagandet att de amerikanska makrobesvikelserna senaste tiden till stor del förklaras av tillfälliga vädereffekter skulle i normalfallet tala för ökad vikt i aktier och mer konjunkturoffensiva val av branscher. Det är vår grundinställning, men ser ingen anledning att gå på offensiven förrän den rysk-ukrainska konflikten mildras betydligt.

Branschvis blir vi därför lite försiktiga till mer konjunkturkänsliga aktier.

Vad gäller bankerna så ser vi fortfarande goda värden. De värderas visserligen över sitt historiska snitt men prognoserna på vinsterna på längre sikt – liksom utdelningarna – justeras fortfarande uppåt. Här ligger dock en betydande geopoilitsk risk.  Vi vet av tidigare erfarenheter att minskad riskvilja i marknaden brukar slå hårt mot sektorn.

Lyfter vi blicken kan vi nu konstatera att det återstår mindre än 2 procents ytterligare uppgång i Stockholmsbörsens bankindex för att passera den gamla rekordnoteringen från våren 2007 – strax innan kreditkrisen startade i USA. Lägger vi till utdelningarna så passerades toppen redan för ett år sedan. Det är rimligt att räkna med vinsthamtagningar i banker.

Teleoperatörer har länge varit vårt defensiva val, dels för stabiliteten i intjäningen och dels för de goda kassaflöden som delas ut. I takt med att konjunkturen förbättras minskar dock attraktionen. Normalt skulle vi förorda den här sektorn när den geopolitiska risken stiger men förutom den ökade affärsrisken i Eurasien finns det tecken som tyder på att hela den europeiska sektorn går mot en investeringspuckel de närmaste åren.

Och vad ska man säga om sällanköpshandeln? Vi har länge väntat på att de stigande hushållsinkomsterna ska gynna framför allt Sverigebaserade företag i sektorn. Men det har gått överraskande trögt. Börjar det inte se bättre ut under våren är det svårt att se när det någonsin ska lyfta. Men då måste den geopolitiska krisen klinga av.

Vad gäller byggbolagen kan vi konstatera att de som sysslar med bostadsproduktion också bör ha starkt stöd av hushållens ökade konsumtionsutrymme. Därutöver har den milda vintern förenklat för sektorn högst betydande både vad gäller fastighets- och byggproduktion. Investeringsbeslut i nya bostäder bör missgynnas mindre av den högre geopolitiska risken eftersom den samtidigt talar för fortsatt låg ränta.  

Inom fastighetssektorn betyder vädret lägre kostnader för uppvärmning och snöskottning, men besparingarna är inte av den storleken att de kan förklara sektorns starka utveckling. Snarare talar vi om skiftet i räntesynen där det kontinuerligt kommer signaler om att den snabba ränteuppgång världen väntat på istället blir lika segdragen som lågkonjunkturen har varit.

Här kan du läsa vår lista över tio köpvärda aktier i mars.

Risk/konjunktur-matrisen bygger på vår bedömning av hur stämningen i aktiemarknaden förändrats. Den bör tolkas försiktigt och de branscher vi anger är illustrationer - inte rekommendationer.