Fram till år 2015 kommer pensionsutbetalningarna till kommunanställda att öka kraftigt i takt med att stora kullar 40-talister slutar jobba. Trots det har få kommuner satt undan de pengar som krävs. Det visar en undersökning gjord av Danske Capital, där 231 ekonomichefer i landets kommuner intervjuats.

Mikael Nordberg, vd för Danske Banks investmentbank Danske Capital i Sverige, säger att det här ett jätteproblem som bara växer.

"Fyra av fem kommuner har inte lagt undan några pengar alls", berättar han.

Pensionsskulden uppgår i dag till 156 miljarder kronor. Det avsatta kapitalet täcker i snitt till knappt en tredjedel av den skulden.

Avkastningen på kommunernas pensionskapital har dessutom varit usel de senaste åren, i snitt 4 procent. Förklaringen är att pengarna placerats med alltför låg risk.

Mer än hälften av pensionskapitalet är placerat i räntebärande papper, 23 procent i svenska aktier, 16 procent i utländska aktier och åtta procent i aktieindexobligationer. Detta som ett genomsnitt för kommunerna. Fyra av tio kommuner har en fast fördelning mellan aktier och räntebärande papper.

Mikael Nordberg säger att kommunerna har helt fel tidshorisont när de gör sina placeringar.

"Det handlar om placeringar som ska växa under kanske 20 år. Om du tittar på AP-fonderna så har de en fördelning med ungefär 70 procent aktier och 30 räntebärande, det är mer rimligt", säger han.

Vad anser du om att åtta procent av kapitalet är placerat i aktieindexobligationer?

"Det ger ett intryck av okunskap när man på detta sätt vill säkra kapitalet på tre eller fyra års sikt", säger Mikael Nordberg.

Av svaren från ekonomicheferna framgår också det finns stora brister i uppföljningen av placeringarna. Varannan kommun som ingick i undersökningen kunde inte ens svara på hur stor avkastningen varit under de tre senaste åren.