Tjugo år efter beslutet och tio år efter att systemet sjösattes ska det ses över. Det fonderade premiepensionssystemet, där alla svenskar själva ska placera sina pengar, har varit föremål för mycket debatt och kritik.

På onsdagen fick utredare Stefan Engström i uppdrag att se över premiepensionen. Det meddelade socialförsäkringsminister Ulf Kristersson när han på onsdagen talade på seminariet Terminsstart Pension, som arrangeras av tidningen Pensionsnyheterna, i Stockholm.

"Blev premiepensionssystemet som avsett? Vill vi ha 806 olika fonder? Är det rimligt att så många människor inte väljer fonder alls? Svaren på de här frågorna är långt ifrån givna, men vi ser problem i systemet som vi tror att vi kan göra något åt", säger Ulf Kristersson.

En väg att gå kan vara att antalet fonder i premiepensionen minskas.

"Vi kommer utan tvekan att titta på om antalet fonder är rimligt. Det första du möter som ppm-sparare är den här enormt breda floran av fonder. Men ska vi ha ett system med individuellt inflytande måste det finnas valbarhet. Utredaren har inte fått i allmän uppgift att begränsa antalet fonder, det kan finnas andra vägar att gå också. "

Något som ofta har diskuterats som ett problem i samband med premiepensionssystemet är den stora skillnad vad gäller pensionsutfall för två personer som är lika gamla och har arbetat lika längre. Beroende på vilka fonder de valt, hur fonderna avkastat och vad de tagit ut i avgift, kan pensionsnivå skilja sig väsentligt åt i framtiden för de två personerna. Utredaren kommer enligt Ulf Kristersson därför att se över det som han kallar för "utfallsrisker".

PPM-utredningen, som ska vara klar 30 april nästa år, är därmed den senast tillsatta utredningen inom ramen för pensionssystemet, men långt ifrån den första.

Just nu pågår en rad olika utredningar; flytträttsutredningen, pensionsåldersutredningen och en analys av om de beräkningsmodeller som används i inkomstpensionssystemet är rimliga. Buffertkapitalsutredningen, där utredaren Mats Langensjö såg över AP-fonderna, lades fram för några veckor sedan.

"Vi ser över hela det svenska pensionssystemet. Det blir en pensionsreform 2.0", säger Ulf Kristersson.

Han tycks personligen vara mest engagerad i pensionsåldersutredningen. I denna ser utredare Ingemar Eriksson över de hinder och möjligheter som finns för att svenskarna ska arbeta högre upp i åldrarna. Utredningen fick i förra veckan ett tilläggsdirektiv, där utredaren även ska se över det faktum att det idag är möjligt att ta ut sin pension redan vid 55 års ålder. Läs placera.nu:s artikel om det här.

"Tjänstepensionen är ett väsentligt hinder för människor att arbeta längre. Det systemet har samma logik som det gamla pensionssystemet, som systematiskt uppmuntrar anställda att gå i pension. Det är besvärande att många 55-åringar checkar ut från arbetsmarknaden, och vi vill se hur detta påverkar de samlade pensionsnivåerna i Sverige", säger socialförsäkringsministern.

I det delbetänkande som pensionsåldersutredningen presenterade i våras konstaterade man att personer kring 60-65 aldrig haft så goda fysiologiska och medicinskt goda förutsättningar som nu att arbeta längre upp i åldrarna. Det väsentliga hindret för att vi ska vilja arbeta längre handlar snarare om omgivningens attityder.

"Vi har ett omfattande problem med ålderdiskriminering i Sverige. Det kanske inte handlar om diskriminering i juridisk mening, eller ens medveten. Men det handlar om låga förväntningar på äldre personer på arbetsplatsen. Man tror att ny Office-paktetet är för svårt och onödigt för 64-åringen att lära sig, så man tycker inte att han eller hon behöver följa med på datorkursen exempelvis".

Pensionsåldersutredningen ska läggas fram i sin helhet i vår.