Höjningen från 2019 uppgår till 800 respektive 900 kronor från ifjol. De nya prisbasbeloppen bestäms utifrån hur den allmänna prisnivån utvecklats. Systemet med prisbasbelopp har funnits sedan 1957 och var då 4000 kronor. Sedan dess har prisbasbeloppet sänkts tre gånger, 2010, 2014 och 2016.

Prisbasbeloppet påverkar de flesta

Taket för hur mycket sjukpenning och föräldrapenning man kan få bestäms av prisbasbeloppet, eftersom att den anger den maximala nivån av lönen. Således påverkas de som ha maximal sjuk- eller föräldrapenning.

Studiemedel baseras på prisbasbeloppet liksom böter. Den som får böter och har en årsinkomst under ett prisbasbelopp få lägre böter och för varje barn som den bötfällde har dras ett halvt basbelopp av.

Även vanliga, privata försäkringar baseras ofta på prisbasbeloppen. Särskilt sjuk- och olycksfallsförsäkringar tecknas på nivåer för försäkringsbelopp som ofta är 10, 20, 30 eller 40 prisbasbelopp.

Flera skatter bestäms av storleken på prisbasbeloppet, däribland storleken på grundavdraget och jobbskatteavdraget, värdet av bilförmån, högsta skattefria traktamente, nivå på inkomst när man måste deklarera och hur stor en skattefri idrottstävlingsvinst får vara.

Det förhöjda prisbasbeloppet används för pension

Det förhöjda prisbasbeloppet används för att räkna ut pension enligt det gamla pensionssystemet, det är alltså de som är födda mellan 1938 och 1953 som berörs. För personer födda 1954 bestäms istället pensionen av ett annat basbelopp, nämligen inkomstbasbeloppet.

Den stora skillnaden mellan prisbasbeloppen och inkomstbasbeloppet är att den sistnämnda bestäms av inkomstutvecklingen, inte prisutvecklingen. Inkomstbasbeloppet bestäms i regel i november.

Så räknas prisbasbeloppet ut

Prisbasbeloppet utgår från ett jämförelsetal som baseras på prisnivån (konsumentprisindex) i juni från året innan. Jämförelsetalet multipliceras med 36 396 kronor, vilket är prisbasbeloppet från 1997. Beloppet rundas av till hundratals kronor.