Sveriges BNP steg 3,0 procent under första kvartalet, jämfört med motsvarande kvartal 2009. Jämfört med fjärde kvartalet steg BNP med 1,4 procent säsongsrensat. Det visar nationalräkenskaperna för första kvartalet, enligt SCB.

Enligt SME Direkts prognosenkät väntades BNP öka med 1,5 procent jämfört med första kvartalet 2009. Utfallet var dubbelt upp alltså.

I stort sett alla prognosmakare har en klart lägre prognos över BNP-tillväxten för helåret 2010, än vad utfallet blev i första kvartalet. Konjunkturinstitutet har prognosen 2,4 procent och regeringen har 2,5 procent.

Bland affärsbankerna är spridningen stor i prognoserna. Swedbank tror på 2,1 procents tillväxt i år medan SEB är den som ligger högst av alla med en prognos på 3,0 procent.

Riksbanken tror på 2,2 procents BNP-tillväxt i år. Det är ingen vågad gissning att fredagens BNP-siffra kommer att få samtliga prognosmakare att se över sina antaganden och revidera upp sina estimat, inklusive Riksbanken som i slutet av juni sätter sig i direktionsmöte om reporäntan.

För bara några dagar sedan florerade teorin att den förnyade krisen i Sydeuropa skulle kunna innebära en dämpad konjunkturutveckling även i Sverige och att Riksbanken därför skulle kunna lockas att behålla den rekordlåga reporäntan på 0,25 procent oförändrad ytterligare ett tag.

Nu står det klart att Sverige har Europas starkaste tillväxt, samtidigt som Riksbankens ränta på 0,25 procent är inriktad på att stimulera ett land i svår kris. Det rimmar inte, och det är dags att återställa räntan till mer normala nivåer.

Men räkna inte med en dramatisk ränteuppgång. Riksbankens mål är att hålla inflationen kring 2 procent, och egentligen inte att föra stimulanspolitik. Och det vi sett nu är en starkare tillväxt än väntat, vilket potentiellt kan höja inflationen. Men något synligt inflationstryck har vi ännu inte.