I decemberprognosen

var KI:s prognos att BNP skulle krympa med 0,9 procent i år och öka med 1,9 procent 2010.

På arbetsmarknaden

försvinner 250.000 jobb fram tillslutet av 2010. Industrin drabbas hårdast, där försvinner var sjätte jobb. För att mildra effekterna av den djupa lågkonjunkturen behöver den svenska ekonomin mer efterfrågestimulans från såväl penning- som finanspolitiken.

Riksbanken väntas

sänka räntan till nära noll och nya finanspolitiska åtgärder antas uppgå till 8 miljarder kronor i år och ytterligare 50 miljarder kronor 2010. KI konstaterar att den globala ekonomin befinner sig i en mycket kraftig konjunkturnedgång, vilket slår hårt mot den svenska ekonomin.

Sysselsättningsgraden

(antalet sysselsatta som andel av befolkningen 16-64 år) väntas bli lika låg som vid 1990-talskrisen. Den mest dramatiska försämringen sker i exportindustrin där varuexporten i år väntas minska med nästan 15 procent.

Först 2011 uppnås

en BNP- tillväxt som är i linje med det historiska genomsnittet. Det dröjer dock till 2012 innan det blir en tydlig återhämtning på arbetsmarknaden. Antalet sysselsatta fortsätter att falla snabbt i näringslivet i år och nästa år, sammanlagt minskar sysselsättningen med cirka en kvarts miljon personer.

Omkring hälften av

de berörda kommer från industrin. Arbetslösheten stiger till 10,7 procent 2010. Höjda statsbidrag gör det möjligt för kommunsektorn att hålla sysselsättningen ungefär oförändrad på 2008 års nivå.

Den kraftiga och

långvariga sysselsättningsnedgången i den svenska ekonomin bedöms leda till att individer slås ut från arbetsmarknaden långvarigt. En aktiv arbetsmarknadspolitik kan bidra till att motverka denna utveckling, skriver KI.

Ett svagtinflationstryck

och ett lågt resursutnyttjande gör att Riksbanken sänker reporäntan till 0,25 procent i april och att reporäntan är kvar på denna nivå under 2009 och 2010.

Riksbanken förväntas

också fortsätta att tillhandahålla likviditet till banksystemet för att mildra effekterna av den finansiella krisen. De offentliga finanserna är i utgångsläget starka, och till skillnad från 1990-talskrisen möts nedgången i konjunkturen av en expansiv penning- och finanspolitik.

Finanspolitik en

väntas bli mer expansiv 2009 och 2010 än vad som hittills har beslutats och aviserats. Regeringen väntas vidta ytterligare ofinansierade skattesänkningar och utgiftshöjningar motsvarande 8 miljarder kronor 2009 och ytterligare 50 miljarder kronor 2010.

De tillkommande

ofinansierade åtgärderna uppskattas leda till att BNP-nivån 2010 blir 1,4 procentenheter högre än vad som annars varit fallet. Den mycket svaga konjunkturutvecklingen och den expansiva inriktningen på finanspolitiken medför att den offentliga sektorns finansiella sparande som andel av BNP faller till -4,6 procent 2010.

För att upprätthålla

ett högt förtroende för de offentliga finansernas hållbarhet är det lämpligt att nya finanspolitiska åtgärder i hög grad endast leder till en temporär försvagning av de offentliga finanserna och att politiken inriktas på att förstärka de offentliga finanserna när ekonomin vänder uppåt.

NYHETSBYRÅN DIREKT