Eftersom i stort sett alla argument fanns på plats för att motivera en räntesänkning så är det knappast något chockartat besked som Riksbanken ger oss när banken väljer att sänka räntan med 0,25 procentenheter till 1,25 procent. Det var bristen på signaler från Riksbankens sida som ledde de flesta analytiker fel inför beslutet.

Räntan väntas i den nya prognosen ligga kvar på den nya lägre nivån till mitten av nästa år för att sedan successivt höjas. Men först sensommaren 2014 väntas räntenivån åter passera 2 procent.

Det är också tydligt att Riksbanken tar ett steg tillbaka till en mer traditionell syn på penningpolitiken nu när den låga inflationen lyfts fram som främsta argument för räntesänkningen.

Till ett mer dämpat inflationstryck framöver bidrar en starkare krona än Riksbanken tidigare förutsett samt oväntat hög produktivitetstillväxt. De tidigare vanligt förekommande hänvisningarna till hushållens skuldsättning och bostadspriser lyser den här gången i princip helt med sin frånvaro.

Kronan bedöms nu ligga nära sin långsiktiga nivå men ett litet utrymme för ytterligare förstärkning räknar banken med att det finns efter den senaste veckans rekyl nedåt. Marknadsreaktionerna har också varit måttliga efter räntebeskedet. Mot euron ligger kronan när detta skrivs kring 8,51, vilket är några öre dyrare än innan beskedet kom.

Och trots att man nu fick igenom den länge efterlängtade räntesänkningen så reserverar sig återigen Lars E O Svensson och Karolina Ekholm mot beslutet. I Ekholms fall är det enbart mot räntebanan där hon ser behovet av ytterligare en räntesänkning med 0,25 procentenheter under hösten. I Svensson fall handlar det om en önskan om en större räntesänkning redan nu och en ytterligare räntesänkning ner till 0,75 procent.

Den stora frågan är nu om det kommer att bli fler räntesänkningar från Riksbankens sida. Banken flaggar i alla fall för att den ekonomiska utvecklingen är osäker liksom utvecklingen för kronan. Bägge dessa faktorer påverkar i sin tur inflationen.

Men banken har tagit lite höjd för såväl en svag konjunkturutveckling i närtid samt en mindre förstärkning av kronan. Däremot är prognosen för nästa års tillväxt åt det mer positiva hållet och dessutom räknar man med att den underliggande inflationen (KPIF) ska börja tugga sig uppåt från dagens mycket låga nivå (0,8 procent i juli).

Vi ser utrymmet för positiva tillväxtöverraskningar som begränsat så länge inga långsiktigt hållbara lösningar presenteras för EMU-området och USA. Riskerna är även fortsättningsvis huvudsakligen på nersidan. Vi räknar också med att utrymmet för förnyad kronstyrka finns kvar. Aptiten på svenska tillgångar lär vara fortsatt stor bland riskaverta internationella placerare, trots dagens räntesänkning.

Sammantaget landar vi i bedömningen att sannolikheten för ytterligare räntesänkningar redan under innevarande år är större än 50 procent.

Sura inköpschefer, svag export, försiktiga hushåll och en kroneffekt som först nu börjar märkas på allvar är de främsta argumenten för den bedömningen.

Mot detta ska ställas den ovilja flera av direktionsledamöterna tidigare tycks ha haft redan mot denna räntesänkning.