Som väntat höjde Riksbanken reporäntan med 0,25 procentenheter till 1,75 procent. Däremot gjorde banken ingen uppjustering av räntebanan, något som delar av analytikerkåren varit inne på. Räntebanan är exakt densamma som i februari, med en reporänta på 2,5 procent i början av 2012 och en reporänta på 3,6 procent i början av 2014.

Ändå varnar Riksbanken för att det kan komma att bli en framtida uppjustering av räntebanan. Riksbanken skriver bland annat att en förutsättning "för att prognosen för reporäntan inte justeras upp är att den idag höga KPI-inflationen inte mer påtagligt sätter avtryck i olika aktörers långsiktiga inflationsförväntningar och i lönebildningen".

Det är en tydlig markering att snabbare räntehöjningar har varit en del av gårdagens penningpolitiska diskussion. Att KPI-inflationen, enligt Riksbankens bedömning, toppar på hela 3,7 procent under hösten gör att det finns skäl för direktionens oro.

Vi håller därmed fast vid att de blir räntehöjningar även vid de fyra penningpolitiska möten som återstår under det här året, något som skulle betyda en reporänta på 2,75 procent i slutet av 2011. Givetvis med brasklappen att den globala ekonomin inte får utsättas för några nya allvarliga chocker som på ett påtagligt sätt påverkar tillväxttakten.

Både Karolina Ekholm och Lars E O Svensson reserverade sig mot beslutet. Det förvånar egentligen inte, men det fanns förutsättningar för att Ekholm skulle ansluta sig till den majoritet i direktionen som stått bakom den senaste tidens räntehöjningar.

Både Ekholm och Svensson vill se en räntebana som är lägre i början av prognosperioden, men som stiger snabbare mot slutet. Den räntebana som de förordar skulle ligga på 1,5 procent idag, men stiga till 3,9 procent mot slutet av prognosperioden.

Vår bedömning är att det inte är mödan värt att lägga allt för stor vikt vid deras reservationer. Den nuvarande majoriteten verkar vara en tätt sammanhållen skara som lär hålla ihop även i framtiden. Det som kan få det att bli lite turbulent är Svante Öbergs och Lars Nybergs planerade avgångar vid årsskiftet. Då ska två nya medlemmar in i direktionen och vi vet ännu inget om hur dessa väntas agera, men det kan givetvis bli ett majoritetsskifte.

Även i övrigt är det mycket små förändringar i de ekonomiska prognoserna. Svensk tillväxt väntas landa på 4,6 procent i år och 2,3 procent 2012. Kronan väntas dessutom, precis som tidigare, bli något svagare när även andra centralbanker höjer sina räntor. Bankens ekonomer tror dessutom på en något starkare arbetsmarknad än tidigare.

Det som sticker ut är en ganska ordentlig uppjustering av KPI-inflationen de kommande åren. I februari trodde banken att inflationen skulle landa på 2,5 procent i år och 2,1 procent 2012. Motsvarande bedömning är idag 3,2 respektive 2,8 procent.

Däremot sänker man prognoserna för den underliggande inflationstakten (KPIF), där effekten av ränteförändringarna räknas bort. KPIF-inflationen väntas ligga på 1,6 procent i år och 1,7 procent 2012 och det är först mot slutet av 2013 som KPIF når upp till målet på  2,0 procent.  

Den svenska kronan tog initialt en mindre smäll när räntebeslutet presenterades, vilket troligen mest var en effekt av att det fanns spekulationer kring ett hårdare räntebesked på finansmarknaderna. Men nu har kronan åter börjat stärkas och handlas kring 8,90 mot euron. Det är strax under den nivå som EUR/SEK-kursen hade innan räntebeslutet offentliggjordes. På räntemarknaden har rörelserna varit mycket små.

Här är Riksbankens räntebana: