Sedan Riksbankchef Stefan Ingves påbörjade sina höjningar av reporäntan förra sommaren har bankerna varit snabba med att höja sina bolåneräntor - räntegapet ökar successivt. Idag ligger reporäntan på 1,75 procent, medan tremånadersräntan hos bankerna ligger på cirka 3,8 procent, före eventuella rabatter.

De allt högre räntekostnaderna får konsekvenser för hushållens plånböcker, och därmed även för bostadsmarknaden. Enligt Swedbanks Boindex har hushållens köpkraft när det gäller köp av bostad tydligt minskat, till följd av högre bolåneräntor och svagare inkomstutveckling.

Boindex föll under första kvartalet rejält från reviderade 127 till 110, vilket av bedömare anses vara mycket lågt. Sjunker indexet under 100 är det sannolikt en indikation på att huspriserna kommer att börja falla inom kort. Det säger Swedbanks chefsekonom Cecilia Hermansson.

"De höga huspriserna, i kombination med de stigande bolåneräntorna, gör det allt svårare för hushållen att få råd med boendet", säger Hermansson, och tillägger att detta kan komma att leda till en mer dämpad utveckling på fastighetsmarknaden.

Men enligt mäklarbranschen är dämpningen redan här. Enligt Mäklarstatistik.se började en förändring på bostadsmarknaden märkas under första kvartalet i år. Priserna på både villor och bostadsrätter i riket som helhet var då oförändrade, efter flera kvartal av stigande bostadspriser.

I april kom så de första minussiffrorna. Bostadsrätter i centrala Stockholm föll med 2 procent och i riket som helhet med 1 procent.

Utvecklingen är egentligen inte förvånande, beaktat det faktum att den ränta som hushållen måste klara av för att beviljas bolån ökat betydligt i och med Riksbankens höjning av reporäntan.

"Folk tror att bolån får man väl alltid. Men när reporäntan ökat så har det blivit så att det är en rätt hög bolåneränta du ska klara av idag för att få lån", säger Carolin Hellström, som arbetar med bolån på Nordea.

Den ränta som Nordea vill att hushållet ska klara är femårsräntan plus 3 procentenheter. På ett år har femårsräntan hos banken ökat med cirka 1,6 procentenheter från 3,7 till 5,3 procent. Lägg på 3 procentenheter, och räntan som bankerna räknar på inför lånelöfte är över 8 procent.

Det gör inte bara köparna mer avvaktande inför köp i fruktan för höga månadskostnader. Det är helt enkelt fler som inte ens får lån idag.

Lars Björkstrand, mäklare och vd på Svenska Mäklarhuset, har märkt av det. Köparna är mer försiktiga, och de hysteriska budgivningarna är klart färre. Dessutom ökar antalet acceptpriser, det vill säga att budgivning helt har uteblivit på grund av för få intressenter.

"Idén om budgivning bygger på att det finns fler köpare än säljare på en marknad. Så är inte fallet idag. Försäljningarna går trögare, och tiden från visning till kontrakt är längre", säger Lars Björkstrand.

Han anser dock att det vi nu ser är en sund normalisering av marknaden.

"Tidigare har objekt gått för priser som de egentligen inte är värda. Det har varit väldigt lätt att vara mäklare de senaste åren. Nu måste vi anstränga oss mycket mer. Men det är ju det vi får betalt för."