Den svenska inflationen fortsätter att sjunka i rask takt. I juli landade inflationen, mätt med konsumentprisindex (KPI), på 0,7 procent. En nedgång från 1,0 procent i juni och den lägsta inflationstakten sedan vi började kravla oss ur den förra finanskrisen under inledningen av 2010. Den underliggande inflationen (KPIF), där man räknar bort effekterna av ränteförändringar, låg i juli på 0,8 procent.

Det som framförallt dragit ner inflationstakten i augusti är säsongsnormala prissänkningar på kläder men även ett ovanligt lågt elpris bidrar till allt lägre inflation.

Den låga inflationen, långt under målet på två procent, håller givetvis pressen uppe på Riksbanken att leverera en räntesänkning under hösten. Däremot ökar inte dagens låga inflationssiffra chansen för en räntesänkning redan i september i någon nämnvärd omfattning. Inflationen i juli hamnade på exakt den nivå som Riksbanken hade i sin senaste prognos.

Dessutom publicerade SCB idag siffror över orderingång och industriproduktion för juni, som visserligen var glanslösa, men långtifrån så svaga som man kunde ha befarat mot bakgrund av krisen i EMU-området och en allt starkare krona.

Orderingången föll visserligen med 0,2 procent i juni jämfört med maj men eftersom  månadssiffrorna ofta är mycket skakiga är det lämpligare att titta på utvecklingen under en tremånadersperiod.

Då kan vi konstatera att orderingången under perioden april till juni faktiskt steg med 0,8 procent jämfört med föregående tremånadersperiod. Bland branscher som går hyggligt kan nämnas transportmedelsindustri och metallvaruindustrin medan basindustrin i form av gruvor, skog och stål har det betydligt tuffare. I gruvindustrin föll orderingången säsongsrensat  med hela 18,8 procent i juni jämfört med maj och motsvarande siffra för maskinindustrin var -15,1 procent.

Industriproduktionen steg i sin tur med 0,4 procent i juni jämfört med maj, korrigerat för säsongseffekter. Under den senaste tremånadersperioden, april till juni, är uppgången 1,0 procent.

Sammantaget bör inte dagens skörd av statistik påverka Riksbankens bedömningar i någon större grad. Den stora frågan inför det penningpolitiska mötet den 5-6 september förblir direktionsledamöternas bedömning av hur eurokris och en allt starkare krona kommer att slå på exportefterfrågan och prisutveckling.

Den allt starkare kronan lär bidra till ytterligare nedåtpress på priserna. Och vår bedömning är att  kronstyrkan parat med tydliga tecken på en global avmattning kommer att betyda betydligt svagare produktions- och ordersiffror när höstmörkret närmar sig.

Gör direktionsledamöterna samma bedömning så borde det räcka för en räntesänkning men vi tror att en första räntesänkning dröjer tills vi ser den nedgången i faktiska data.