På börsen stängde juni månad med ett litet plus efter att en väldigt stark utveckling under mitten på månaden brutits mot slutet. Anledningen till den negativa vändningen var främst svag makroekonomisk statistik från USA och Asien samt förnyad kreditoro i Europa.

Vi står fast vid vår tidigare bedömning om att börsen sannolikt kommer att handlas sidledes i en "trading range" och att vi nu sannolikt är i nedre delen av intervallet. Den svaga makrostatistiken står mot goda utsikter för börsbolagens vinster under den kommande rapportsäsongen. Således tror vi på en trevande och svag inledning på juli månad men en stark avslutning där rapporterna ger stöd åt börsen.

Den amerikanska sysselsättningsstatistiken var svagare än väntat i juni vilket i kombination med en nedgång i det kinesiska inköpschefsindexet lade sordin på börsens utveckling. Vidare så fick kreditoron i Europa ny fart då Moodys satte Spaniens långsiktiga kreditbetyg under bevakning.  Det finns nog utrymme för mer dålig makrostatistik utanför Sverige med en skakig återhämtning i USA och bubbeltendenser i delar av Asien.

Men den svenska ekonomin verkar osedvanligt robust. Här har sysselsättningen ökat två kvartal i rad. Det är normalt en ganska sencyklisk variabel så det är ett styrketecken.

Vidare har exporten tagit fart med en ökning på 4 procent under årets första kvartal. Slutligen ser konsumtionen också robust ut då konsumenternas sparkvot minskat vilket tyder på ökad optimism bland hushållen. Så den svenska ekonomin står stark men det finns naturligtvis mörka moln på himlen.

De stora statsunderskotten är det största orosmomentet och frågan är om det finns en tillräckligt stark politisk vilja att hantera dessa. Just nu när det råder krisstämning är det lätt att få gehör för budgetdisciplin men det finns en klar risk att denna discplin försvinner så fort det ekonomiska läget börjar ljusna.

Den svenska räntehöjning som gjordes på väntade 25 punkter av Riksbanken kan man tolka som en indikation på just en starkare ekonomisk utveckling. Räntehöjningar görs ju i åtstramande syfte och allt annat lika skulle det kunna vara negativt för ekonomin, men det var en väntad höjlning och borde därför inte få någon större inverkan på börsen.

Mycket av de makroekonomiska, potentiella, problemen ligger dock en bra bit framåt i tiden och på kort sikt, juli månad närmare bestämt, tror vi att fokus kommer förskjutas från makrostatistik till börsbolagens vinster under rapportsäsongen.

Ser man till hur vinstutvecklingen har varit för de börsnoterade bolagen så vände trenden i  vinsttillväxt under slutet på 2009. Därefter har man kunnat se en gradvis förbättring. För att damma av ett nygammalt koncept som det talades mycket om för ett år sedan är den så kallade "andraderivatan", eller förändringshastigheten, positiv. Så trots en svag tillväxt i absoluta termer är den ändock tilltagande och det tror vi är något som investerarna kommer att ta fasta på.

Eftersom vi tror att det främst är effektiviseringar och produktivitetsökningar som kan ge en skjuts åt vinstutvecklingen i kvartalet bör man leta efter bolag där det finns en hygglig besparingspotential. Det gör det främst bland de stora bolagen och vi svänger därför i vår syn på dessa och föredrar dem framför småbolagen.

Småbolagen gick överlag väsentligt starkare än index under årets första halva men på senare tid har småbolagen tappat fart på börsen. För att de ska få ny kraft kärvs nog en bra utveckling för börsen som helhet vilket naturligtvis förutsätter att de indextunga bolagen går bra.

Vidare är det störst sannolikhet att vi kan se produktivitetshöjningar inom framför allt verkstad så det är den sektor där vi ser störst kurspotential trots att värderingen redan är ganska hög. Dessutom får många av verkstadsbolagen draghjälp från sin exponering mot tillväxtmarknader vilket också syns i den hyggliga exportstatistiken.

Hälsovårdssektorn ser svagare ut, där framför allt de mindre forskningsbolagen har haft motvind på börsen och det lär bestå. Undantaget är medicinteknikbolagen som följer en liknande utveckling som verkstadssektorn.

För bankerna är det svårare att se lika ljust på utsikterna då banker kanske är den sektor där de negativa makroekonomiska utsikterna har som tydligast genomslag.