Med ett balansmål förbättras finanspolitikens måluppfyllelse, men även då skulle finanspolitiken behöva stramas åt.

Det skriver Finanspolitiska rådet i sin årliga rapport "Svensk finanspolitik".

Rådet skriver att med ett balansmål för det finansiella sparandet förbättras måluppfyllelsen, men att det strukturella sparandet fortfarande är lägre än vad en sådan målnivå kräver, både i år och nästa år.

"Vi konstaterar dock att inte heller ett balansmål ger något utrymme för ofinansierade reformer under mandatperioden, samt att de stabiliseringspolitiska skälen för att strama åt politiken kvarstår", skriver rådet.

Finanspolitiska rådets ordförande John Hassler sade vid en pressträff att rådet i förra årets rapport menade att det är okej att sänka överskottsmålet till ett balansmål med motiveringen att ålderspensionssystemet nu går med underskott och att staten därför måste ha ett större överskott för att målet ska klaras.

"Om man sänker målet med rätt argument sade vi i vår förra rapport att det är okej", sade han och tillade att man då med samma argument måste kunna höja målet igen om pensionssystemet åter skulle visa överskott.

John Hassler sade att fel argument är att sänka överskottsmålet för att det är svårt att klara det och påpekade att man har mål just för att det är så lätt att hamna på sluttande plan där man får allt större underskott.