Det är främst de skuldtyngda länderna i södra Europa som fortsätter att utvecklas svagare än väntat. Svaga statsfinanser i dessa länder i kombination med svag realekonomisk utveckling kräver finanspolitiska åtstramningar för att motverka accelererande budgetunderskott och statsskulder. Det skriver regeringen i höstbudgeten.

"Detta riskerar dock att dämpa tillväxten ytterligare och göra mer omfattande finanspolitiska åtstramningar nödvändiga", skriver regeringen.

De här åtstramningarna bidrar till en svag privat och offentlig konsumtion i många i euroländer under 2012 och 2013, Först 2014 vänder konjunkturen uppåt, men återhämtningen blir mycket utdragen och resursutnyttjandet väntas inte normaliseras förrän 2016.

I euroområdet väntas BNP minska med 0,4 procent i år för att sedan växa med 0,6 procent 2013. BNP väntas därefter öka med 1,7 procent år 2014 och med 2,4 procent år 2015.

Det råder också stor osäkerhet i USA om omfattningen och effekterna av framtida finanspolitiska åtstramningar, skriver regeringen, som konstaterar att tillväxtutsikterna för USA har försämrats något under början av 2012. Skuldkrisen i Europa och dämpad tillväxt i Asien bidrar till lägre efterfrågan från omvärlden och samtidigt gör svaga reallöneökningar och fortsatt skuldavveckling att hushållen håller i sina pengar.

Å andra sidan är penningpolitiken expansiv och stimulerar ekonomin.

"Den makroekonomiska utvecklingen i USA 2013-2016 beror till stor del på finanspolitikens inriktning, I prognosen antas att dödläget i kongressen bryts och att gällande regelverk, som innebär att finanspolitiken kraftigt stramas åt, inte kommer att tillämpas", skriver regeringen.

USA:s BNP väntas växa med 2,1 procent i år och med 2,3 procent 2013. År 2014 väntas tillväxten uppgå till 2,9 procent och år 2015 till 3,1 procent.