Har ett land mer än 3 procents budgetunderskott så ska det svida. Det framförde Reinfeldt vid en pressträff inför EU-toppmötet idag torsdag.

Sverige vill i första hand tillämpa EU:s nuvarande budgetregler - inklusive drakoniska böter på 0,5 procent av BNP för budgetsyndare.

I ett andra steg vill Sverige se vilka nya sanktioner som kan tas fram, som indragna EU-bidrag, så länge inte en ändring av EU-fördraget krävs.

"Nu ska vi använda reglerna som de ser ut och framför allt inte ropa på andra regler som kräver fördragsändring. Sedan får task forcen titta på om det går att inskärpa nya regler inom givet regelverk", sade han.

För det fortsatta arbetet syftade han på arbetsgruppen för EU:s finansministrar under ledning av EU:s ständige ordförande Herman Van Rompuy.

Nuvarande regelverk betyder att även om länder utanför EMU omfattas av stabilitetspakten så kan de inte dömas till böter som euroländerna kan om budgetunderskottet överstiger 3 procent av BNP.

"Så ser regelverket ut idag. Sanktionerna kan användas inom euroområdet, men så har inte gjorts", sade Fredrik Reinfeldt.

Han medgav att en strikt tillämpning av reglerna omedelbart skulle innebära att många euroländer skulle komma i fråga för skyhöga böter.

"Det är tufft i ett läge när 23 av 27 inte klarar budgetgränsen på 3 procent", sade han.

Men han ville inte offentligt nu kräva att böter ska dömas ut, utan ville först föra en diskussion med övriga EU-ledare.

Fredrik Reinfeldt sade att han insisterade på att nuvarande regler följs eftersom vissa EU-länder försöker blanda bort korten, kärva ny regler, nya institutioner som också kräver fördragsändringar. Då hotar allt att dra ut på tiden och rinna ut i sanden, sade han.

Fredrik Reinfeldt vill inte ha indragen rösträtt i ministerrådet som en ny sanktionsmöjlighet. Dels krävs det en ändring av EU-fördraget och dels skulle det vara ännu mer politiskt känsligt än de nuvarande sanktionerna, sade han.

Av de sanktioner som finns i stabilitetspakten har EU hittills bara använt varningar och rekommendationer till bättring som har skickats till EU-länder med för stora underskott.

Övriga sanktionsmöjligheter har inte använts: indragna lån från Europeiska investeringsbanken, depositioner och böter.

Statsministern ville gärna att Van Rompuys arbetsgrupp byggde vidare med en trappa av sanktioner som successivt stegras så att steget inte är så stort mellan en varning till böter.

Indragna EU-medel skulle kunna vara en möjlighet om en juridisk granskning visar att det är förenligt med EU-fördraget, sade han.

"Om det går att få en samsyn om detta. Hur kan vi få de smarta, små stegen? Och framför allt få länderna att ta på allvar att de måste sanera sina finanser. Det var inte länge sedan jag hörde (brittiske premiärministern) Gordon Brown sitta och säga att det inte handlade om att spara utan att spendera ännu mer pengar", sade Fredrik Reinfeldt.

EU-toppmötet kommer dock inte att föra detaljdiskussioner, sade statsministern.