I debatten om ökade bolåneräntor brukar bankerna försvara sig med att deras finansieringskostnader har ökat, ett argument som visserligen stämmer till viss del. I den marknadsturbulens som varit har bankerna tagit säkrare lån, via obligationer, som sedan omvandlats till korta lån. Och det har kostat pengar.

Men trenden har vänt. Finansinspektionens tillsynsrapport som anlände på tisdagen visar att finansieringskostnaderna har minskar för det andra kvartalet i år jämfört med första kvartalet. Det beror främst på att räntan för de obligationer som banken finansierar lånen med har sjunkit.

Den uppmärksamme har noterat att också bankernas utlåningsräntor har sjunkit under andra kvartalet. Men minskningen motsvarar inte alls sänkningen av bankernas finansieringskostnader, konstaterar FI.

Bruttomarginalen på bolån fortsatte därför att stiga under andra kvartalet, till 1,19 procentenheter. Det betyder att aktuell bolåneränta minus 1,19 procentenheter täcker bankens finansieringskostnad, det som kan sägas är själva råvaran i ett bolån.

Bankerna har dock andra kostnader utöver själva finansieringskostnaderna, så som administrativa kostnader och skatter. Men när även dessa kostnader är borttagna konstaterar FI en ökad intjäning på bolånen.

Det här består din bolåneränta av:

Det som FI kallar nettomarginalen, som alltså förenklat är bankens rena vinst på bolånet, låg under andra kvartalet på genomsnitt 0,46 procent, att jämföra med första kvartalets 0,40 procent. Det är den högsta nettomarginalen på bolån på 10 år, vilket är så lång tid som FI har mätt bankernas marginaler.

Så här har bankernas nettomarginaler utvecklats under tio år:

En nettomarginal på 0,46 procent innebär en ren vinst för banken på 6 900 kronor per år för ett genomsnittligt lån i Stockholms-regionen, som ligger på cirka 1,5 miljoner kronor. Det är cirka en tusenlapp mer jämfört med första kvartalet.

Den rena vinsten, nettomarginalen, ska dock täcka de ökade kapitaltäckningskrav som regeringen, med finansmarknadsminister Peter Norman i spetsen, har ställt på bankerna. Krav på kapitaltäckning innebär att banken måste hålla sig med en viss andel eget kapital i banken för oförutsedda händelser. Från och med 1 januari 2013 måste denna andel uppgå till minst 10 procent.

När Peter Norman utfärdade de nya kapitaltäckningskraven lovade han att det inte skulle bli bolånetagarna som skulle få ta smällen. Just därför gav han FI i uppdrag att i en tillsynsrapport varje kvartal hålla koll på bankerna att så inte blev fallet.

Men denna tillsynsrapport visar alltså med tydlighet att det är just bolånetagarna som får hosta upp pengar när banken ska fylla kassavalvet med egna pengar.

Det ska sägas att det, sedan förra tillsynsrapporten i maj, framförts kritik mot FI:s sätt att räkna på marginalerna och att rapporten ger en för lönsam bild än vad som är fallet. Främst kommer kritiken, inte oväntat, från bankhåll. Men också Riksbanken har gett kritikerna rätt till viss del, då man påpekat att "det inte går att ta en enskild produkt i beaktande".