Vice Riksbankschef Per Jansson menade att det egentligen skulle vara ett "precis lika rimligt alternativ" att ha en räntebana som indikerade en lika stor sannolikhet för en sänkning som för en höjning vid kommande räntemöte i september. Det sade han enligt protokollet från Riksbankens penningpolitiska möte den 2 juli

Han sade att den låga inflationen och osäkerheten kring den internationella utvecklingen gör att det kan vara rimligt att indikera en något större sannolikhet för en sänkt än en höjd reporänta i september.

Mot bakgrund av att han var "lite mer optimistisk" än prognosförslaget i utkastet till penningpolitisk rapport tyckte han dock att en lika stor sannolikhet för en sänkning som för en höjning "egentligen var ett precis lika rimligt alternativ".

Vice Riksbankschef Martin Flodén varnar för att det redan finns små tecken på fallande trovärdighet för inflationsmålet och penningpolitiken och att detta borde mana till extra försiktighet.

Han hänvisar till att inflationsförväntningarna i Prosperas och KI:s undersökningar har fallit påtagligt under de senaste åren.

Martin Flodén underströk att han inte ansåg att trovärdigheten för inflationsmålet har gått förlorad, men att redan små tecken på fallande trovärdighet borde mana till extra försiktighet. Han tyckte därför det var problematiskt att presentera prognoser och räntebanor där inflationen återförs till målet snabbare än i andra bedömares prognoser, samtidigt som räntebanan medför en striktare penningpolitik än enligt andra bedömare.

Han konstaterade samtidigt att man mot detta kunde ställa risker förknippade med hushållens skulduppbyggnad och han delade beskrivningen i utkastet till penningpolitisk rapport av den svenska ekonomin som tudelad.

Till detta kommer att hushåll med stora bolån har gynnats av en expansiv penningpolitik som har medfört låga räntor, enligt Martin Flodén, som noterade att ytterligare räntesänkningar förmodligen skulle förstärka ekonomins tudelning och bidra till en fortsatt ökning av hushållens skuldsättningsgrad.

Han konstaterade att det dock är svårt att avgöra om bostadspriserna och hushållens skuldsättning har ökat mer än vad som motiveras av fundamentala faktorer.

"Men man kan knappast utesluta att hushållens ökade skuldsättning åtminstone till viss del har orsakats av icke-fundamentala faktorer, såsom orealistiskt låga förväntningar på de framtida bolåneräntorna. Enligt honom var det därför i princip befogat att penningpolitiken nu tog hänsyn till den snabba ökningen i hushållens skuldsättning", står det i protokollet.

Martin Flodén sade att det han kallade det första handlingsalternativet (sänkt ränta nu) förmodligen bidrar till en något högre skulduppbyggnad i hushållssektorn på kort sikt, men möjligen till en något lägre skulduppbyggnad på medellång sikt.

Hans bedömning var att de eventuella problemen med hög skulduppbyggnad i hushållssektorn knappast skiljde sig nämnvärt mellan de två handlingsalternativen.

"En sänkt ränta nu skulle bidra till både en bättre uppfyllnad av inflationsmålet och en snabbare stabilisering av konjunkturen, och samtidigt minska risken att räntan måste hållas kvar på en låg nivå under en längre tidsperiod än vad som följer av den föreslagna räntebanan i utkastet till penningpolitisk rapport", enligt Martin Flodén.