Att svensk ekonomi står fortsatt stark fick vi ytterligare en bekräftelse på när Konjunkturinstitutet nu på morgonen presenterade sin Konjunkturbarometer och sin enkätundersökning av humöret bland hushållen (Hushållens inköpsplaner - HIP).

Visserligen sjönk barometerindikatorn för andra månaden i rad, men det sker från en mycket hög nivå efter en toppnotering i februari. Indikatorn hamnade också något under analytikernas förväntningar.

Även hushållens konfidensindikator sjönk - nu för tredje månaden i rad. Men även här ligger indikatorn klart över det historiska genomsnittet. Det är framförallt synen på svensk ekonomi i stort som backar.

Att bägge indikatorerna backar är inget som borde förvåna. Snarast är det en naturlig följd av att Riksbanken höjt räntan och allt kronan blir allt starkare. Dessutom lär sådant som vinterns höga elpriser, stigande oljepriser och flera internationella oroshärdar dämpa humöret. Mot den bakgrunden är det snarare ett styrkebesked att humöret i såväl näringsliv som hushåll ligger på så pass höga nivåer.

För industrin kan konstateras att orderingången växer i god takt, framför allt på exportmarknaden. Lönsamheten i industri ligger dock fortfarande långt ifrån historiska toppnivåer. Något som faktiskt förvånar lite sett till de starka kvartalsrapporter som rullat in under senare tid. Kanske är det en bekräftelse på att det framför allt är små- och medelstora företag som har problem att hantera kronförstärkningen.

Byggsektorn är i sin tur den enda branschen inom näringslivet där optimismen om framtiden faktiskt har ökat.

Handeln utvecklas däremot svagare än väntat och handlarna har nu under drygt ett år haft allt för höga framtidsförväntningar. Däremot är lönsamheten i branschen hygglig och en stor andel av företagen har fortsatta prishöjningar på agendan.  Något som kan komma att trycka upp inflationstalen framöver.  I näringslivet som grupp ligger dock inflationsförväntningarna väl förankrade kring 2 procent.

Det planeras dessutom för nyanställningar inom i stort sett alla delar av näringslivet och även om bristen på personal ökar så tycks den vara fortsatt hanterbar i de flesta sektorer. Det råder dock en oroväckande stor brist på personal inom tekniska yrken. Det är ett återkommande problem för svensk ekonomi när konjunkturen stärks.

När det gäller hushållen är optimismen fortsatt stor, även om den naggats något i kanten under de senaste månaderna.

Faktum är att synen på den egna ekonomin faktiskt stärktes något i april efter att ha försvagats i början av det här året. Något oroväckande är att förväntningarna på inflationen på 12 månaders sikt skjuter i höjden och numera ligger på 3,4 procent. En lite obekväm faktor för Riksbanken.

I övrigt är det bara att konstatera att dagens siffror från Konjunkturinstitutet säkerligen togs emot med viss tillfredsställelse hos Riksbanken.

Svensk ekonomi kyls av men det handlar fortfarande om en bred och kraftig expansion. Därmed kan banken fullfölja spåret med ytterligare räntehöjningar.

Stigande inflationsförväntningar, brist på lämplig personal i delar av näringslivet och generellt sett expansiva anställningsplaner gör dock att vi tror att räntehöjningarna blir fler än Riksbanken räknade med i sin senaste prognos. Vår prognos om en styrränta på 2,75 procent vid årsskiftet ligger därmed fast.