Riksbankens ordinarie valutareserv bör minskas från nuvarande cirka 450 miljarder kronor till 125 miljarder kronor, med möjlighet för Riksbanken att förstärka reserven till maximalt 200 miljarder kronor i utländsk valuta i finansiella orostider.

Det föreslår en utredning under ledning av professor Harry Flam, enligt ett pressmeddelande.

Vidare bör Riksbanken få rätt att ersätta de delar av valutareserven som lånats ut till bankerna i en kris genom upplåning i Riksgälden i obegränsad omfattning.

"Förslagen innebär att staten slipper binda så mycket kapital i Riksbanken. Jämfört med dagsläget skulle staten kunna minska kapitalbindningen med drygt 200 miljarder kronor och därmed spara en halv miljard kronor per år", står det i pressmeddelandet.

Utredaren skriver att förslaget bör ses mot bakgrund av de åtgärder som vidtagits på senare år för att göra det finansiella systemet mer motståndskraftigt mot störningar. Bankerna tvingas öka sin kapitaltäckning och sina likviditetsreserver samt öka den långfristiga finansieringen.

Sedan den första januari i år är svenska banker också tvungna att ha likviditetsreserver i utländsk valuta som ska räcka minst en månad vid allvarlig kris. Vidare kan staten bland annat lämna garantier till bankernas upplåning med kort varsel.

"Den föreslagna valutareserven bedöms vara fullt tillräcklig för att stödja bankerna tills statliga garantier kan lämnas och Riksgälden har genomfört sin upplåning för Riksbanken för att återställa valutareserven", framgår det av pressmeddelandet.

Utredaren föreslår också en rad åtgärder med syfte att stärka Riksbankens finansiella oberoende. Bland annat bör Riksbankens vinstdisposition och storlek på eget kapital regleras i lag, och åtagandena mot IMF bör placeras i en separat balansräkning och hållas åtskild från Riksbankens övriga verksamhet.