"Riksbankens räntesänkningar är en viktig förklaring till att den svenska ekonomin utvecklas väl. Med högre räntor skulle inflationen ha blivit lägre och arbetslösheten högre", skriver Martin Flodén och Per Jansson.

De skriver vidare att om Riksbanken också skulle visa en större tolerans för låg inflation skulle det få att inflationsförväntningarna att sjunka och inflationen att falla ytterligare.

De konstaterar att svensk penningpolitik påverkas av omvärlden. Efter finanskrisen har Riksbanken liksom centralbanker runt om i världen försökt hålla uppe tillväxt, sysselsättning och inflation genom att sänka styrräntorna till rekordlåga nivåer och dessutom kompletterat räntepolitiken med olika okonventionella åtgärder.

ECB genomför för närvarande kraftiga stimulansåtgärder. Penningpolitiken är nu, sju år efter krisens mest akuta skede, alltså fortsatt mycket expansiv runt omkring oss och det internationella ränteläget väntas förbli mycket lågt under flera år framöver.

Man kan tycka att den relativt goda utvecklingen i svensk ekonomi motiverar en högre räntenivå, men svensk penningpolitik måste förhålla sig till den expansiva penningpolitiken i vår omvärld.

"Vi har svårt att förstå hur man tänker sig ett scenario där Riksbanken slutar sträva efter inflationsmålet för att kunna sätta en högre reporänta. Tänker man sig då att vi skulle få en fortsatt god tillväxt, konkurrenskraftig exportindustri, fallande arbetslöshet och en inflation som är låg men fortsatt positiv?", skriver de.

De framhåller också att den mycket expansiva penningpolitik Riksbanken bedriver har effekt, och att det finns goda skäl att förvänta sig att inflationen fortsätter stiga under året.