En majoritet av ledamöterna i Riksbankens direktion står bakom bedömningen att reporäntan troligen börjar höjas från och med sommaren eller tidig höst, men bedömningarna skiljer sig ändå något åt.

Det sade förste vice riksbankschefen Svante Öberg i en sammanfattning av den penningpolitiska diskussionen vid mötet den 19 april.

"Direktionsledamöterna skiljer sig lite i bedömningen om huruvida räntan bör höjas i juli eller september", konstaterade Svante Öberg.

Protokollet visar att Lars Nyberg och Barbro Wickman-Parak anser att det är mer rimligt att börja höja i juli, medan Karolina Ekholm har stärkts i uppfattningen om att räntan bör höjas första i september.

Redan känt var att vice Riksbankschefen Lars EO Svensson reserverade sig mot räntebana och anförde att reporäntan skulle ligga kvar på 0,25 procent till och med det fjärde kvartalet 2010. Han hävdade att en sådan räntebana skulle ge bättre utfall för både resursutnyttjande och inflation.

Protokollet visar att Lars EO Svensson delar synen på den ekonomiska utvecklingen, men ville ha en räntebana med en första räntehöjning i december och därefter något snabbare räntehöjningar.

Det var lämpligt att lämna reporäntan oförändrad på 0,25 procent vid det senaste penningpolitiska mötet i april. Prognosen för räntan var rimlig.

Det säger riksbankschefen Stefan Ingves i ett uttalande i samband med publiceringen av protokollet från Riksbankens penningpolitiska möte den 19 april. Stefan Ingves kunde inte delta vid mötet, därför publicerar Riksbanken hans åsikter i ett separat meddelande.

Han konstaterar att skeendena i den svenska ekonomin till en del är tudelade. Tjänstesektorn har utvecklats starkt medan industrisektorn har haft ett betydande fall i exportefterfrågan. Tudelningen märks också i att resursutnyttjandet är lågt och svårbedömt samtidigt som arbetsmarknaden har utvecklats betydligt bättre än vi prognostiserat.

Den senaste tidens ekonomiska utveckling har inte följt historiska mönster och 90-talskrisen har inte kunnat ge någon god vägledning när det gäller att bedöma utvecklingen i nuvarande lågkonjunktur.

"Det här försvårar analysen men jag delar bedömningen, som vi också gjort tidigare, att vi går mot en konjunkturåterhämtning som blir varaktig samtidigt som inflationen är måttlig med väl förankrade inflationsförväntningar", säger han.

Han säger också att penningpolitiken inte kan bortse ifrån det som sker på bostadsmarknaden. Precis som direktionen har konstaterat vid tidigare tillfällen kan penningpolitiken ibland behöva tidigarelägga räntehöjningar för att därigenom undvika större problem längre fram.

"Enligt min mening närmar vi oss nu ett sådant läge och det är en faktor som kan tala för en räntehöjning i juli. Givet tiden fram till nästa räntebeslut och ytterligare inkommande data är det något vi får ta ställning till när vi har en fullständig penningpolitisk rapport i slutet av juni", säger han.

"Den räntebana som nu presenterats fångar tillräckligt väl en sammanvägning av risker såväl på uppåt- som på nedåtsidan och jag ser inget skäl till att argumentera för en alternativ räntebana. Nyanserna är ganska små samtidigt som vi klarar vårt inflationsmål på sikt", fortsätter han.