Riksbanken ändrade senast reporäntan vid det penningpolitiska mötet den 19 december 2018, då den höjdes med 0,25 procentenheter till -0,25 procent.

Direktionen var enig om räntebeslutet och räntebanan.

Riksbanken upprepar också att den ska köpa statsobligationer till ett nominellt belopp om sammanlagt 45 miljarder kronor från juli 2019 till december 2020, enligt beslutet från april.

Den information som kommit sedan det penningpolitiska beslutet i september pekar på att konjunkturen mattas av lite snabbare än väntat. Men avmattningen innebär en normalisering av ett ekonomiskt läge som varit starkt i många år med hög tillväxt och en god utveckling på arbetsmarknaden.

Det skriver Riksbanken i ett pressmeddelande i samband med räntebeskedet på torsdagen.

"Även om prognoserna är något nedreviderade ger de inte bilden av en lågkonjunktur, vare sig i omvärlden eller i Sverige", skriver Riksbanken.

Riksbanken konstaterar att inflationen har varit nära inflationsmålet sedan början av 2017.

"De senaste månaderna har den visserligen sjunkit tillbaka, men detta var väntat och inflationsutsikterna för det närmaste året är sammantaget oförändrade sedan i september", skriver de.

Beträffande den internationella konjunkturen noterar Riksbanken att utsikterna för euroområdet försämrats något jämfört med bedömningen i september.

"En expansiv penningpolitik i många länder bidrar dock till att ge stöd åt konjunkturen. Inflationen väntas därför stiga från låga nivåer", skriver Riksbanken och tillägger att handelskonflikten mellan USA och Kina och det oklara läget kring brexit fortsatt skapar osäkerhet kring tillväxtutsikterna.

Riksbankens prognos indikerar, liksom tidigare, att räntan mest sannolikt höjs i december, till 0 procent.

Riksbanken konstaterar dock att konjunktur- och inflationsutvecklingen i omvärlden och Sverige de kommande åren är "mycket osäker" och det är därför svårt att i dag säga när det är lämpligt att höja räntan nästa gång.