Riksbanken ändrade senast styrräntan vid det penningpolitiska mötet den 20 september 2023, då den höjdes med 25 punkter till 4,00 procent.

"Inflationen är fortsatt för hög och det kvarstår risker för att den inte ska fortsätta sjunka tillräckligt snabbt och stabiliseras vid målet. Men inflationen har sjunkit och inflationstrycket har dämpats tydligt. Direktionen har beslutat att lämna styrräntan oförändrad på 4 procent. Direktionen bedömer att penningpolitiken behöver vara åtstramande och har beredskap att höja styrräntan ytterligare om inflationsutsikterna försämras", skriver Riksbanken.

"Den strama penningpolitiken i omvärlden bidrar till att inflationen fortsätter att sjunka tillbaka från fjolårets toppnivåer. Även i Sverige sjunker inflationen, ungefär i linje med Riksbankens tidigare bedömning. Penningpolitiken har dämpat efterfrågan i svensk ekonomi och bidrar till att inflationstrycket sjunkit. De senaste månaderna har konsumentpriserna ökat i en långsammare takt än tidigare och företagen planerar inte längre att höja priserna lika mycket. Arbetsmarknaden försvagas från ett starkt utgångsläge."

"Men inflationen är fortfarande för hög och det kvarstår risker att den inte ska sjunka tillräckligt snabbt framöver. Priserna på tjänster ökar i en snabb takt och bidrar mycket till den totala inflationen. Därtill är kronan fortsatt omotiverat svag, vilket håller uppe prisökningstakten på varor."

"Sammantaget bedömer direktionen att penningpolitiken behöver vara fortsatt åtstramande, men att det är lämpligt att nu lämna styrräntan oförändrad. Direktionen har därför beslutat att låta styrräntan vara kvar på 4 procent men har beredskap att höja den ytterligare om inflationsutsikterna försämras."

"Prognosen för styrräntan visar att den kan komma att höjas ytterligare i början av nästa år och att penningpolitiken behöver vara åtstramande en relativt lång period för att inflationen ska falla tillbaka och stabiliseras nära målet på 2 procent. Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att vara avgörande för hur penningpolitiken utformas. Riksbanken överväger även att öka försäljningstakten av statsobligationer. Ett beslut om detta kan komma att fattas i samband med det penningpolitiska mötet i januari."

"Inflationen har varit hög i både omvärlden och Sverige de senaste åren. Men den är nu något högre i Sverige än i genomsnittet i euroområdet. Bland undergrupperna i KPIF syns skillnaden tydligast i att varupriserna har ökat snabbare i Sverige. Det finns många faktorer som påverkar varuprisernas utveckling, till exempel energipriser och insatsvaror, men en viktig förklaring till att varupriserna har ökat snabbare i Sverige än i många andra länder är sannolikt att kronan har försvagats. Det finns dessutom tecken på att förändringen i växelkursen har påverkat konsumentpriserna ovanligt snabbt det senaste året, vilket är i linje med studier som pekar på att kostnadsförändringar får större genomslag på priserna när inflationen är hög än när den är låg."

"Mycket tyder på att företagens prissättningsbeteende har förändrats under de senaste åren med hög inflation. Exempelvis har sambanden mellan producentpriser och konsumentpriser, mellan energipriser och konsumentpriser och mellan växelkurs och inflation inte följt historiska mönster. Utbudsstörningar i efterdyningarna av pandemin och Rysslands invasion av Ukraina sammanföll med hög efterfrågan när samhället öppnade upp och hushållen hade ett högt sparande att använda för konsumtion. Obalans mellan utbud och efterfrågan gjorde att företagen kunde föra över höga kostnadsökningar i större utsträckning än vad vi har sett historiskt. En svagare krona är en av dessa faktorer. I denna fördjupning analyserar vi genomslaget av kronan på varupriser."

"Växelkursen är en av många faktorer som påverkar inflationen eftersom den påverkar priset på det som importeras. Det är dock svårt att fastställa exakt hur stor effekt variationer i växelkursen har på inflationen, och genomslaget varierar dessutom över tid. Under de två senaste åren har kronan försvagats med runt 15 procent och Riksbanken bedömer att detta till viss del har bidragit till den höga inflationen i Sverige under denna period."