I torsdags publicerades protokollet från Feds senaste penningpolitiska möte. Flera av medlemmarna i den penningpolitiska kommittén såg en minskning, rent av en avslutning av obligationsköpen, inom de så kallade QE-programmen, redan en bit in på 2013. Signalerna fick marknadsräntorna att stiga och guldpriset att falla.

Protollet visade inte att stimulanserna de facto ska upphöra, men att det finns en ökad acceptans inom Fed för att de kan upphöra snabbare än vad marknaden räknat med om ekonomin tar fart. Det gynnar inte priset på guld.

Skälet är att det under lång tid funnits en negativt samband mellan priset på guld och tillgången på pengar. Man kan trycka nya pengar, men tvärtemot vad många alkemister försökt under århundranden har ingen lyckats skapa guld. Ädelmetallen har därför varit en favoriserad försäkring mot inflation. Och ju mer pengar som har tryckts, desto högre efterfrågan på guld.

När kreditkrisen var som mest akut under 2008 beslutade den amerikanska centralbanken Federal Reserve att stimulera och upprätthålla kreditsystemet genom att tillföra stora mängder likviditet. Det första programmet med kvantitativa lättnader (QE) lanserades formellt i december 2008. Därefter har ytterligare ett antal QE-program följt, såväl inom EU, som USA och andra enskilda länder.

I december 2008 stod guldpriset i 754 dollar per uns (ungefär 31,1 gram). I onsdags i förra veckan, dagen innan Federal Reserve ventilerade en allt mer återhållsam linje till kvantitavia stimulanser, stod guldpriset 1 687 dollar. Mer än en fördubbling på fyra år.

Även om mycket fortfarande är oklart kring vad Federal Reserve egentligen vill signalera är det i alla fall ett nytt tonläge kring de kvantitativa stimulanserna. Det visar att de inte kommer att fortgå i all evighet och att dagens extrema lågräntemiljö inte kommer att vara bestående.

För de investerare som oroat sig över de senaste årens sedelproduktion har guld varit den naturliga tillflyktsorten. De senaste signalerna från Federal Reserve innebär knappast att risken för inflation i spåren av de kvantitativa lättnaderna försvinner. Men de tolkas ändå som att trendskiftet har närmat sig och då sjunker aptiten på guld.

Nyckelfaktor för hur Federal Reserve slutligen kommer att agera blir sannolikt jobbtillväxten i den amerikanska ekonomin. Om sysselsättningen tar fart minskar centralbankens argument för att fortsätta sina stimulanser. Så för den som har investerat i guld rekommenderar vi att bevaka sysselsättnignsstatistiken från USA extra noga de närmaste månaderna.

----

Fotnot: Vet du vad fiatpengar är?

Fram till mellankrigstiden använde sig många länder av guldmyntfot, alltså att landets valuta garanterat gick att växla in i en bestämd mängd guld. Systemet övergavs under mellankrigstidens ekonomiska svårigheter men återuppväcktes i en ny form efter andra världskriget då valutasamarbetet Bretton Woods skapades.

Bretton Woods innebar att medlemsländerna anslöt sig till ett system med fasta växelkurser mot den amerikanska dollarn medan USA stod som garant för ett fast inlösenpris av dollarn i guld. USA:s kraftigt försämrade ekonomi, delvis på grund av galloperande kostnader för Vietnamkriget kulminerade med den så kallade Nixonchocken 1971, när dåvarande presidentadministrationen beslutade att släppa dollarns koppling till guldet. Effekten blev att Bretton Woods-systemet havererade.

Även om USA och flertalet andra länder håller stora guldreserver så innebär det inte att deras valutor är garanterade i guld, utan valutans värde grundar sig enbart på förtroende för ett lands ekonomi och att dess centralbank säger att pengarna har ett värde. Det är vad som kallas fiatpengar. Uttrycket kommer från latinets fiat som betyder ungefär "varde" eller "låt det ske". Såväl dollarn, som euron och den svenska kronan är fiatpengar.