Det svenska premiepensionssystemet har gjort alla svenskar till fondsparare. Därmed slår vi omvärlden med hästlängder vad gäller störst andel pensionssparare. Men svenskarna sparar i fonder i hög grad även utanför premiepensionen.

Våren 2008 sparade 74 procent av alla vuxna i fonder utanför premiepensionen, men nu är den andelen hela 82 procent. Detta enligt en undersökning från TNS Sifo Prospera, som utförts på uppdrag av Fondbolagens Förening.

I åldersgruppen 43-62 år har hela 88 procent ett fondsparande utöver premiepensionen. 54 procent av alla vuxna sparar direkt i fonder, utan anknytning till pension eller försäkring.

Svenskarnas mål med fondsparandet är främst att förstärka pensionen, men också för att bygga upp en buffert, och för att kunna göra det väljer svensken att göra månatliga överföringar till fonder. 74 procent uppger i Prospera-undersökningen att de har ett fondsparande med automatisk överföring varje månad.

Risknivå och avgifter är det som främst styr svenskarnas val av fond. Fonden jämför de allra flesta sedan med Stockholmsbörsens utveckling.

Helst väljer svensken aktiefonder (58 procent). Både blandfonder och räntefonder har minskat i popularitet, från 23 till 18 respektive från 15 till 12 procent.

Populäraste fondtypen bland aktiefonderna är tillväxtmarknadsfonder, 30 procent av fondspararna sparar i en tillväxtmarknadsfond. Indexfonder, som i vått och torrt investerar längs index, faller däremot inte svensken i smaken. Endast fem procent uppger i undersökningen att de sparar i denna typ av fond. Det är något som Claes Hemberg, sparekonom på Avanza, beklagar.

"Indexfondernas rätta namn borde vara lågprisfonder. Då skulle fler förstå vad det är för något. Det är hög tid att spararna lägger sina fondpengar bredare, även utanför den europeiska krisekonomin. Här är lågprisfonder helt rätt för sju av tio sparare, det vill säga de som inte vill se över sina fonder varje år", säger Claes Hemberg.