Så mycket betyder fondavgifterna

Avgifter och skatter äter upp en stor dela av ditt fondsparande. Det kan skilja över 30 procentenheter i avkastningen efter tio år mellan två fonder som presterar lika men har olika förvaltningsavgifter.


21 juli, 2010

Hur mycket betyder egentligen avgiften för ditt fondsparande? Många tror att det inte spelar så stor roll om man väljer en fond som kostar 0,5 procent per år eller en som kostar 1,5 procent per år. En snabb, men delvis vilseledande, räkneövning säger att det blir 1 000 kronor per 100 000 konor på ett år.

Men efter exempelvis tio år så blir det mycket mer än 10 000 kronor (1 000 multiplicerat med tio). Om inte den dyrare fonden presterar bättre avkastning uppgår förlusten till över 25 000 kronor, det är 2,5 gånger så mycket som den snabba räkneövningen gav skev av. Det beror på ränte-på-räntaeffekten. 

Placera.nu har räknat ut hur mycket av sparandet som äts upp av avgifter och skatter på ett långsiktigt sparande. Beräkningarna är baserade på en investering på 100 000 kronor över tio år. Vi har också antagit att den årliga avkastningen uppgår till 10 procent.

Det enda som skiljer är fondernas avgifter. Det är också jämförelsens största svaghet. Vi förutsätter att alla fonder presterar lika bra, men vet att så inte är fallet. Men det är ändå intressant att titta på skillnaderna i utfall, för det är ganska betydande belopp som försvinner i både avgifter och skatter av våra surt förvärvade fondpengar.

Som tabellen visar skulle en investering i Avanza Zero, den enda fonden med noll i avgift, innebära att spararen får nästan 220 000 i plånboken efter skatt, efter tio år. Det är nästan 33 000 mer än den sparare som valde en fond som kostade 2 procent per år. Vi antar som tidigare att båda fonderna stiger med 10 procent per år.

Den sista kolumnen är intressant och många glömmer den. Hade sparandet inte belastats med varken avgifter eller reavinstskatter hade de 100 000 kronorna vuxit till 259 374. Men i och med att de årliga avgifterna inte förräntas de kommande åren uppstår det en differens. Den kallas spill och består av den extra avkastning som skulle uppstått om sparandet var kostnadsfritt.

Gör man beräkningarna på ännu längre sikt blir skillnaderna ännu större. Men det gäller bara om man tror att fonderna kommer att prestera lika bra.

Placera.nu anser att avgifterna är del av fondanalysen men inte den mest avgörande. Finns det flera fonder som man bedömer har lika goda förutsättningar ska man välja den billigaste. Det gäller framför allt indexfonder som jämför sig mot samma index. Det gäller också i hög grad korta räntefonder som inte ger förvaltarna något stort utrymme att avvika från anda fonder.

Ämnen i artikeln
Marknadsöversikt

1 DAG %

Senast

1 mån