SBAB Bank har räknat på ett Greklandskrisscenario och vilka effekter en nedskrivning av de grekiska skulderna skulle få på bolåneräntorna. Man jämför med vad som hände med bolåneräntorna i september 2008, då Lehman Brothers kraschade.

På SBAB har man räknat på ett scenario där Grekland hankar sig fram ytterligare några månader, men att man i september når vägs ände. I scenariot skrivs statsskulden ned med 60-70 procent.

Reaktionerna på räntemarknaden efter en sådan krasch antas följa mönstret från finanskrisen 2008, med kraftigt ökade riskpremier som följd. SBAB antar i sitt exempel att dessa premier bidrar till att tremånadersräntan stiger kraftigt, till en topp på drygt 6 procent. Det är samma räntenivå som när finanskrisen kulminerade i oktober 2008.

SBAB räknar dock i sitt scenario med att Riksbanken sänker reporäntan när Greklanskrisen blir akut. Till skillnad från finanskrisen 2008 menar SBAB dock att det denna gång kommer att bli svårare med samordnade räntesänkningar från världens stora centralbanker.

Den amerikanska centralbanken och Bank of England kan nämligen inte komma så mycket lägre än de bottennivåer som styrräntorna redan ligger på. Även ECB har en låg styrränta, nära 1 procent.

Därför, menar SBAB, måste Riksbanken agera på egen hand, och det kommer den också att göra.

"Vi antar i vårt scenario att styrräntan sänks till 1,50 procent till slutet av 2011 och att den bottnar på 1 procent i början av 2012", säger Tomas Pousette, chefsekonom på SBAB.

Som jämförelse kommer styrräntan enligt Riksbankens nuvarande räntebana att ligga på 2,5 procent i slutet av 2011. Tomas Pousette tror att Riksbanken kommer att vara försiktig med att sänka styrräntan allt för mycket i händelse av en Greklandskrasch.

"Den snabba återhämtningen i konjunkturen efter finanskrisen talar för att majoriteten i Riksbankens direktion är mer försiktig med att sänka styrräntan till nära noll den här gången", säger Tomas Pousette på SBAB.

Riksbankens sänkningar av styrräntan kommer att medföra att tremånadersräntorna sjunker tillbaka till 3 procent i slutet av 2012, tror SBAB.

Tomas Pousette påpekar att Greklands statsfinansiella problem inte alls behöver mynna ut i detta förlopp, men att en nedskrivning av den grekiska statsskulden ändå är trolig.

"Bolånetagarna bör vara beredda på att det kan bli stora kast på räntemarknaden framöver, även om storleksordningen och tidpunkten för när de kommer är osäker", säger Tomas Pousette.

Hans råd till bolånetagarna är att undvika att välja längre bindningstider för sitt lån när krisen är som mest akut. Den som vill kan överväga att istället redan nu välja längre bundna boräntor, men inte på längre än 2-3 år, eftersom räntan antas falla tillbaka kort efter toppen.

Den som har ekonomisk möjlighet att härda ut en räntetopp kan därför se fram emot attraktiva räntor efter en eventuell kris.