Den kraftiga

exportnedgången och snabba lageravvecklingen höll i hög grad tillbaka BNP-utvecklingen.

BNP sjönk med

4,9 procent och bakom den extremt svaga utvecklingen låg bland annat en under året allt svagare internationell efterfrågan.

Under fjärde kvartalet,

när den finansiella krisen på allvar började sätta spår i den reala ekonomin, uppstod något som kan betecknas som tvärstopp för varuexporten. Den sjönk med drygt 10 procent jämfört med fjärde kvartalet 2007.

Det är det största

fallet som förekommit sedan 1980, det vill säga under hela den period för vilken det finns kvartalsuppgifter om utrikeshandeln i nationalräkenskaperna. Fordonsexporten bidrog mest till fallet.

Hushållskonsumtionen

sjönk med dryga 3 procent. Det var första gången sedan 1993 som hushållens konsumtion gick ner, om man bortser från tredje kvartalet i fjol och fjärde kvartalet 2001 då det var marginella minskningar.

Det var dock

inte någon effekt av lägre hushållsinkomster och försämrad köpkraft hos hushållen utan orsakerna synes snarast vara mer av psykologisk art.

Hushållssparandet

var extremt högt för ett fjärde kvartal och uppgick till 7,4 procent av den disponibla inkomsten. Det är upp från 3,1 procent fjärde kvartalet 2007 vilket motsvarar ett bortfall av konsumtionsefterfrågan på drygt 4 procentenheter.

Sparökningen bidrog

därmed till att dra ned BNP-tillväxten med uppskattningsvis drygt 1 procentenhet under fjärde kvartalet. En viktig förklaring till den kraftiga sparuppgången är naturligtvis den ekonomiska krisen.

Oro inför befarade

konsekvenser av krisen i form av varsel och fallande tillgångspriser har sannolikt medverkat till att hushållen inte svarat på den positiva inkomstutvecklingen genom ökad konsumtion så som normalt är fallet.

Samtidigt är det

viktigt att notera att sparandet så som det definieras och redovisas i national- och finansräkenskaperna inte är liktydigt med den likviditetsbuffert hushållen omedelbart kan växla till inköp av olika varor och tjänster.

För det första

utgörs sparandet till ungefär en fjärdedel av det så kallade reala sparandet (investeringar i icke-finansiella tillgångar minus kapitalförslitning). Denna sparkomponent är förhållandevis stabil över tiden.

För det andra

ingår både det lagstadgade sparandet i PPM, och det avgiftsbaserade (fonderade) sparandet i avtalsförsäkringar. Under 2008 uppgick denna del av sparandet till 120 miljarder kronor, det vill säga två tredjedelar av det totala sparandet.

För det tredje

påverkas de disponibla inkomsterna av de förhållandevis omfattande förändringarna i skattesystemet under senare år. Det är rimligt att de enskilda hushållen inte har hela bilden klar för sig när man fattar sina kortsiktiga konsumtions- och sparandebeslut.

En annan omständighet

som "låser in" sparandet är amorteringarna på skulderna (främst bostadslån). Under fjärde kvartalet noterades den lägsta skuldökningen för ett fjärde kvartal sedan 2002. Skulderna ökade under fjärde kvartalet förra året med 37 miljarder kronor jämfört med 53 miljarder kronor motsvarande kvartal 2007.

Det går dock

inte att ha någon bestämd uppfattning om storleken på amorteringarna eftersom minskningen också har sin grund i minskad nyutlåning beroende på lägre omsättning och dämpade fastighetspriser. Tänkbart är emellertid att de tidigare höga ränteutgifterna växlats mot ökade amorteringar i de enskilda hushållens boendekalkyler.

Detta har därmed

på kort sikt inte skapat utrymme för potentiellt ökad konsumtion. Hushållens finansiella sparande det senaste kvartalet var enligt Sparbarometern rekordhögt för ett fjärde kvartal. Hushållen drog kraftigt ned på sina skulder samtidigt som de finansiella placeringarna ökade markant.

Den minskande

ekonomiska aktiviteten har ännu inte på något dramatiskt sätt påverkat sysselsättningen. Den tidigare starka sysselsättningsökningen har dock stannat av under 2008 och sysselsättningen visade tecken på minskning mellan tredje och fjärde kvartalet.

Arbetslösheten visar

också den en ogynnsam tendens och ökade något från tredje till fjärde kvartalet, säsongrensat. Varslen ökade kraftigt i slutet av 2008 och detta ger genomslag på sysselsättning och arbetslöshet med viss fördröjning, skriver SCB.

NYHETSBYRÅN DIREKT