En handfull börsbolag har varnat för att den starka svenska kronan kommer att ha en återhållande effekt på tillväxten eller lönsamheten under tredje kvartalet. Senast på torsdagen var det Profilgruppen som aviserade arbetstidsförkortning som en mer eller mindre direkt följd av den starka svenska kronan som kommit som lök på laxen efter den svagare europeiska efterfrågan.

Med bara en dryg vecka kvar av årets tredje kvartal ligger genomsnittskursen under kvartalet på 8,43 kronor för en euro. Det är 8 procent lägre än motsvarande kvartal i fjol och 5,4 procent lägre än genomsnittet under årets andra kvartal.

Mest utsatta är råvarurelaterade företag. Såväl råvaran som lönekostnaderna finns i Sverige medan merparten av kunderna finns utomlands - inte sällan i Europa.

Prishöjningar för att kompensera sig för valutaeffekterna är stort sett omöjliga i dagens europeiska makroekonomiska biotop, med effekten att lönsamheten på sålda varor sjunker. När de intjänade pengarna ska räknas hem till kronor blir det en ny avtappning.

Därför har det blivit så populärt att redovisa såväl tillväxt som resultatet justerat för valutaeffekterna. Det är lite som att titta på femton repriser av en sumpad målchans. Man kan gotta sig åt att det nästan blev fullträff.

För att illustrera problemet kan man ge sig i kast med förpackningsföretaget Billeruds senaste årsredovisning. Bolaget specificerar inte hur enskilda valutarörelser mot varandra påverkar resultatet men så mycket vet vi att ungefär 75 procent av försäljningen sker i Europa.

Enskilt största marknader är euroländerna Tyskland och Italien, som tillsammans svarar för 26 procent av omsättningen. 11 procent av omsättningen genereras i Sverige, 8 procent i Storbritannien  och 5 procent i eurolandet Frankrike.

Billerud säkrar, som många andra exportföretag, en stor del av framtida valutaströmmar. Enligt finanspolicyn ska minst hälften av nettovalutaflödet den närmaste tolvmånadersperioden alltid vara säkrat.

Valutasäkringarna är emellertid mer att betrakta som smärtstillande än en botande kur. De har en utjämnande inverkan på valutaeffekterna men efterhand de löper ut och ersätts av nya sker en anpassning till rådande växelkurser.

Enligt Billeruds årsredovisning beräknades en kronförstärkning med 10 procent ge en negativ effekt på resultatet före skatt på motsvarande 600 miljoner kronor på årsbasis. Ställ det i relation till första halvårets resultat på 295 miljoner kronor före skatt så förstår man lättare varför basindustrin är sur på att Riksbanken inte sänker räntan.

Det handlar inte primärt om att de vill ha lägre räntor utan snarare om att sänka den svenska kronan.

Hittills under det tredje kvartalet ligger genomsnittskursen för en euro på 8,43 kronor. Det är 8 procent lägre än motsvarande kvartal i fjol och 5,4 procent lägre än genomsnittet under årets andra kvartal.

Som framgår av grafen nedan är det inte bara de två senaste kvartalen som vi fått se en starkare krona mot euron. Den blå linjen visar den genomsnittliga växelkursen kvartal för kvartal sedan 2009 medan de röda staplarna visar hur snittkursen har förändrats under ett kvartal i jämförelse med motsvarande kvartal året innan.

"Alla våra konkurrenter finns i euroområdet och när kunderna har flera leverantörer att välja på kan de enkelt byta till den som är billigast för stunden."

Årets tredje kvartal (märkt **) är beräknad på snittkursen fram till och med 20 september. Årets fjärde kvartal (märkt *) är en prognos som bygger på att dagens växelkurs blir snittet under nästa kvartal. Även om den blå växelkurslinjen då vänder upp något visar den röda stapeln att det ändå skulle innebära det tolfte kvartalet i rad då kronan stärkts mot euron ¿ jämfört med motsvarande kvartal året innan.

Getinge och Net Entertainment har redan flaggat för att analytikerna inte tillräckligt tagit höjd för de negativa valutaeffekterna. Även ståltillverkaren SSAB, ett typiskt valutaexponerat bolag, vinstvarnade häromveckan men det berodde mer på underliggande svaghet i efterfrågan än på valutaeffekter.

Som placerare är det dessvärre inte så enkelt att reda ut valutaeffekterna i enskilda bolag. Säkringar förrycker jämförelsen mellan olika kvartal och bolag. Men som övergripande trend betraktat  finns det skäl att vara på sin vakt när kvartalsrapporterna snart börjar rulla in och kronan samtidigt gått svagare mot euron för elfte kvartalet i rad.

En tröst i sammanhanget är dock att så länge bolagen inte säljer standardmässiga produkter som skogsvaror eller metaller så är hotet mot den underliggande intjäningen inte akut. Att tillväxten blir lägre än väntat på grund av omräkningsfaktorer, kan man leva med.

Profilgruppens och SSAB:s bekymmer är större. När kronförstärkningen slår direkt mot efterfrågan är det svårare att värja sig - tydligt sammanfattat av vad Profilgruppens vd Anders Frisinger sa till Nyhetsbyrån Direkt:

"Alla våra konkurrenter finns i euroområdet och när kunderna har flera leverantörer att välja på kan de enkelt byta till den som är billigast för stunden."